Härbärge i Mariehamn ingen ekonomisk fråga
Enligt uppgift har Mariehamns Diakoniförening kommit ut med ett pressmeddelande om att det inte blir något härbärge för de hemlösa i Mariehamn.
Frågan om ett härbärge har aldrig egentligen varit en ekonomisk fråga av vikt för Mariehamns stad. Snarare har det varit en fråga om att det saknats vilja att hjälpa de som har det sämst ställt i vårt samhälle.
Nu är läget följande. Politikerna i Mariehamn har svikit de hemlösa. De hemlösa ställdes mot flyktingarna och de hemlösa blev de stora förlorarna trots att det enligt uppgift fanns pengar att hjälpa de båda grupperna.
I stadsdebatten före valet intygade ett par debattdeltagare att saken var ordnad både ”smidigt och snabbt”. Andra historier om att de hemlösa inte vill ha hjälp har också spridits av en del politiker. Det sunda förnuftet borde väl säga att ingen människa frivilligt vill bo ute under bar himmel i snöyra och köld. Att påtvinga de hjälpbehövande tvångsvård och behandlingar mot utbyte av boende som även framförts lär knappast kunna tas på allvar. Vård och rehabilitering lyckas nog bara om personen själv vill bli frisk och anpassa sig tillbaks till samhället.
Oviljan att hjälpa våra egna nödställda medborgare är skrämmande. Det är sorgligt att se, den med möda uppbyggda, välfärdsstaten vittra sönder. Hur använder vi egentligen våra skattepengar när de inte anses räcka till det allra viktigaste. Nämligen till att ta hand om dem som har det sämst ställt i samhället.
Pertti Artell, Karin Eklund, Runa Lisa Jansson, Kåre Hampf, Stefan Jäkälä, Ulf Eklund, Kerstin Renfors, Jänis Zeimuls, Raymond Renfors, Bert Häggblom, Ann Carlsson, Yvonne Lindberg Jäkälä, Ana-Maria Linde, Ann-Catharine Renfors, Kjell Sipinen, Billy Linde, Maria Mattsén, Ros-Mari Linde, med flera
