Har vi råd med kommunreformen?
Av regeringspartierna är det särskilt Liberalerna som känner sig tvungna att försvara den märkliga hanteringen av kommunerna. Naturligt kanske med tanke på att bl.a. överföringen av stöd till kommunerna är föremål för förändringar som i ett slag tvingar Lib-styrda kommuner till att höja skatten. I första hand är det skärgårds- och glesbygdskommunerna som får ta smällen. Ord som solidaritet och regionalpolitik tycks sakna betydelse.
Med risk för att bli tjatig vill jag än en gång framhålla att de åländska kommunerna redan idag är slimmade och endast står för ålänningens basservice, det vill säga den service som de flesta av oss anser att ska finnas på drägligt avstånd. Här hittar vi grundskola, daghem och äldreboenden. Kommunerna leds av en liten administration. Själva servicen står i regel för 95 procent av kostnaderna och prislappen för ledning och ekonomi stannar därmed runt 5 procent. De omtalade 150 organen befolkas i sin tur med engagerade ålänningar som för en struntsumma i mötesarvode ser till att allas vård vardag fungerar.
I ljuset av ovanstående är det absurt att läsa påståenden från liberalt håll om att ”det finns miljoner att tjäna på färre kommuner”. Tvärtom kommer kommunreformerna att leda till att slutnotan för det offentliga Åland stiger med åtskilliga miljoner. T.ex. de av liberalerna med flera tydligen så ifrågasatta kommundirektörerna kommer att ersättas med en mängd nya mellanchefer.
Frågan är därför inte hur mycket vi tjänar på att slå ihop kommunerna. Istället finns det orsak att fundera på om vi har råd med annat än de mest nödvändiga justeringarna av kommungränserna. Oavsett var regeringsblocket planerar att skära ner på välfärden på lång sikt så kommer de första fem åren att bli exceptionellt dyra i o m att alla anställningar rullar på parallellt med att sammanslagningarna med nya system ska finansieras.
Men givetvis ska regeringspartierna ges chansen att berätta var de utlovade besparingarna kommer att äga rum. Ännu mindre stöd till de perifera delarna av öriket? Centralisering av servicen? Uppsägning av kommunal personal i stora mängder? Någonstans finns svaret på besparingslöftet. Hittills vet vi bara att några konsulter för den vackra summan om närmare 200 000 euro ritat ett antal kartor med varierande antal kommuner på.
Nej, som vi hela tiden sagt från Center-håll: regeringen Sjögren är på fel spår även i frågan om kommunernas framtid. Som tur är stundar nästa val om (högst) tre år och på den tiden hinner inte regeringsblocket ställa till det på ett sätt som skadar Åland på ett oåterkalleligt sätt.
Harry Jansson (C)
