Har regeringens näringspolitik torkat in?
Var finns regeringspartierna i den katastrof som Ålands lantbrukare genomlider just nu? Att sossarna och moderaterna inte har frågan högst på agendan förvånar knappast någon, men liberalerna? Och var finns oppositionspartiet Centern?
Centerns fundament är ju att företräda landsbygden, men i en kris som denna är C knäpptyst. Är det så att det redan pågår förhandlingar om kommande landskapsregering och därför tiger C om sina hjärtefrågor? Och att det som vanligt är Ålands Framtid som ska gå i bräschen för att slå vakt om och värna det åländska jordbruket och att C senare hoppar på tåget och tar åt sig hela äran?
I gott minne finns det politiska rabaldret om stödnivåerna i LBU-programmet 2013. De åländska bönderna stod framför självstyrelsegården med plakat och demonstrerade och det enda partiet som stödde deras krav var Ålands Framtid.
Dåvarande och mångårige lagtingspolitikern Anders Eriksson talade till massorna, men för döva öron hos de dåvarande regeringspartierna. Centern vinglade hit och dit och tvingades slutligen efter stora protester anamma i stort sett samma linje som ÅF, med den skillnaden att det var Centern som tog åt sig hela äran.
Den här typen av politik har förekommit så länge Ålands Framtid funnits på den politiska arenan. Våra förslag slås ena dagen ned av majoriteten för att nästa dag föreslås och anammas av den förhärskande makten.
Ålands Framtid kommer aldrig att svika våra företrädare för landsbygdsnäringarna. Vi står fast vid att en stark lokal produktion är grundförutsättningen för Ålands fortlevnad. Medan näringsminister Camilla Gunell (S) vill ha ”torrt på fötterna” i torkans spår förutsätter ÅF att Ålands regering reserverar tillräckliga medel för att kompensera den katastrof som våra jordbrukare upplever just nu. Vi har trots allt självstyrelsen för att vi ska kunna agera snabbt och genomtänkt med bland annat stödåtgärder, med flexibla regelverk för att driva en aktiv näringspolitik för de näringar som har det tufft.
Ålands Framtid
