DELA

Här är min röst

Valet närmar sig med stormsteg. För mig innebär det att stå en bit utanför demokratin. Jag har bott på Åland i 4,5 år, vilket innebär att jag inte har rätt att rösta i lagtingsvalet.
Det känns inte rättvist. Jag och många andra ”outsiders” betalar ju ändå skatt, jobbar, engagerar oss på olika sätt i samhället.
Tack och lov att tidningarna håller demokratin öppen för oss ”icke ålänningar”, genom möjligheten att skriva insändare och skicka mess. Då kan jag vara med på ett hörn ändå.
Eftersom jag inte får rösta i lagtingsvalet, får jag göra min röst hörd här.

Det är två lagtingskandidater som jag vill lyfta fram speciellt inom liberalerna.
Nämligen Kjell Mattsson, Mariehamn och liberalernas partiordförande Viveka Eriksson, Finström.
Kjell Mattsson känner förmodligen en del igen genom hans förtroendeuppdrag i olika styrelser. För er som inte känner honom, vill jag berätta varför han skulle ha fått min röst, om jag finge rösta.

För det första tycker jag att lagtingsvalet är av stor betydelse för det åländska samhället. Därför är sammansättningen av olika individer mycket viktig. Jag vill ha representanter i regeringen som inger trygghet och förtroende, som är representativa, sociala, kan lyssna, har en bred livserfarenhet och goda ledaregenskaper.
Jag skulle gärna se Kjell Mattsson som nästa socialminister på Åland. Han har en bred erfarenhet inom många olika områden. Han är uppväxt i en jordbrukarfamilj. Har ett förflutet som polis, vilket innebär att han har erfarenhet av lagar och förordningar, har upplevt många sidor i samhället och träffat många människor. Dessutom har han ett företag med många anställda, vilket han haft i många år. Och om jag inte minns fel, fick han ett pris för några år sedan för sin miljöprofilering. Jag anser att det är viktigt att en lagtingsledamot och/eller den som jobbar med sociala frågor också har kunskap om den privata sektorn. Det måste finnas en viss balans i samhället mellan den offentliga och privata sektorn. För välfärd vill vi alla ha.

Vi vill känna oss trygga om vi blir sjuka och när vi åldras. Vi vill ge våra unga bra förutsättningar i livet och så vidare. Men välfärden måste finansieras och då behövs företag. Alla ministrar borde ha erfarenhet och kunskap inom bägge sektorerna. Jag har förmånen att känna Kjell Mattsson personligen, då jag haft en del kontakt med honom via mina arbeten och andra förtroendeuppdrag. För mig är det viktigt att ha ett stort nätverk med olika människor.

Viveka Eriksson
, är kanske mera känd bland allmänheten. Hon vill jag gärna se som vårt nästa lantråd. Hon har allt man ska ha för den posten. Erfarenhet, värdighet, skinn på näsan, social, ödmjuk och lyhörd. Precis som Kjell Mattsson, men nu är det dags att vi får en kvinna som lantråd. Viveka Eriksson var en av de första politikerna jag kom i kontakt med på Åland. Jag hade då skrivit flera insändare när hon kontaktade mig. Hon är lätt att tycka om och står med bägge fötterna på jorden. Tack för att jag fick göra min röst hörd och för att ni lyssnat. Kika gärna in på min blogg i Ålandstidningen. Bloggen heter Lis@.
Lis Karlsson