SÖK
MENY
Har ägaren givit rätt direktiv för uppdraget?
I min insändare den 17 januari om projektet Pommern var det intressant att konstatera hur respektive tidning presenterade insändaren. En tidning sätter alltid rubriken och ibland görs en kort sammanfattning. Ålandstidningen valde att fokusera på hur Pommern ska klara framtida påfrestningar och Nya Åland valde att fokusera på ett byte av kommitté. I mitt fall i insändaren hade jag valt att peka på brister i kommitténs rapport.
Det primära är att kommittén rapport inte behandlat hur Pommerns hanteras för att bevaras som säker besöksplats och förfall.
Hela rapporten har kommit att handla om att en docka ska byggas och hur man gör området omkring Pommern attraktivt och tillgängligt för besökare.
Det andra konstaterandet är hur man hanterar skattemedel genom att inte ta upp alternativa dockningsplatser.
Den kostnadsjämförelsen finns inte.
Mitt tredje påpekande är hur nuvarande ägare och kommitté inte lyssnat och vidtagit åtgärder efter allmänhetens kritik.
Normalt borde de ha funderat över varför kritiken uppstått.
Därför bör ägaren av Pommern ifrågasätta kommittén slutrapport.
Vad kan vara orsaken till detta misstroende? Kanske är det uppdragets beskrivning som är orsaken.
Mycket av det missnöje som i dag råder om Pommerns framtida förvaring kan grunda sig på oklara direktiv från ägaren.
Uppdraget borde ha varit att ta fram en handlingsplan och föreslå hur man säkerställer och bevarar Pommern som ett museifartyg med placering intill Ålands Sjöfartsmuseum.
Fartygets status ska hållas i sådant skick att haveririsk undanröjs och att fartygets besökare inte utsätts för risker. Man bör särskilt beakta riggens status när det gäller personsäkerheten.
Ett första steg borde ha varit att göra en riskanalys och därefter upprätta en åtgärdsplan. Den ska omfatta åtgärder som krävs för Pommerns bevarande och besökarnas säkerhet.
Löpande mindre underhållsarbeten kan med fördel utföras där Pommern är, men större reparationer kräver dockning. Möjligheter för dockning finns i närområdet.
Det jag nämnt finns inte belyst i kommitténs rapport.
Att vissa åländska politiker uttrycker att de har förtroende för nuvarande kommittés rapport visar att de inte haft förmågan att se till de verkliga realiteterna. Ingen skada har ännu skett och det är fullt möjligt att börja jobba efter en mer heltäckande lösning.
Det krävs bara lite mod och ett samhällsansvar av de ansvariga. Positivt är att ifrågasättandet har kommit igång och att flera personers börjar se vad som måste göras.
Göte Ekström
