DELA

Hållbar självstyrelsepolitik

Det är spännande tider när det gäller självstyrelsepolitiken. Lagtinget har nyligen antagit ett nytt ekonomiskt system och nu inväntar vi ett lagförslag om höjd klumpsumma. Kvar är totalrevisionen av självstyrelselagen för vilken den finländska regeringen aviserat en rask tidtabell. Det finns flera frågor att lösa, däribland vilka behörigheter som Åland ska ha möjlighet att överta.

För att vara trovärdig bör Åland kräva övertagbara områden som har relevans för Åland. Det nya ekonomiska systemet sätter exempelvis krav på en mer aktiv näringspolitik varför behörigheter som faller under det politikområdet är av största relevans.

Det offentliga Åland har ingått i ett samhällskontrakt med näringsliv, tredje sektorn, kommuner, intresseorganisationer och de enskilda ålänningarna genom utvecklings- och hållbarhetsagendan samt de sju strategiska utvecklingsmålen. Med de sju målen som grund borde landskapsregeringen utreda och kartlägga juridiska hinder som finns för att förverkliga agendan. Ett exempel är den cirkulära ekonomin som möter juridisk patrull exempelvis i frågan hur avfall och restprodukter får användas. Det är en väsentlig del i att få synergieffekter kring industri, jordbruk och fiskodling.

I valrörelsen lyfte vi liberaler fram fordonsskatten som en fråga som borde övertas med anledning av den grad av privatbilism som vi har på Åland. Ett system som gynnar el-, hybrid och gasbilar skulle kunna leda till en snabbare omställning.

Hållbarhet är en fråga som berör oss alla och framförallt våra barn och framtida generationer. Tiden där hållbarhet och ekonomi ställs mot varandra är för länge sedan förbi. Den som vill vara konkurrenskraftig måste också vara hållbar.

Om vi på Åland ställer krav på att överta behörighet i syfte att gå längre i hållbarhetsfrågor än vad Finland gör – hur skulle då den finländska regeringen och riksdagen kunna tacka nej?

INGRID ZETTERMAN
KATRIN SJÖGREN
LIBERALERNA