Grötkokare på Trobergshemmet
Socialnämndens ordförande Conny Nylund (Ob) föreslår att inrätta en tjänst som kräver lägre kompetens än en närvårdare på Trobergshemmet i Mariehamn. Enligt honom skulle den personen sköta tvätt, diskplockning och grötkokning och därmed avlasta personalen på det som inte är specifikt vård. Tyvärr tror jag inte att det behövs på Trobergshemmet.
På avdelningen Märket sköter nattpersonalen om tvätt och vikning av kläder samt grötkokning. Gröten kokas ca fem-sex tiden på morgonen. Vad jag vet så fungerar det bra.
Vad gäller diskplockning så är det lokalvårdarna som tar hand om den på vardagar dagtid. På kvällar och helger är det närvårdarna som sköter disken. Det har så vitt jag vet aldrig uttryckts något missnöje angående detta bland personalen. Med andra ord ligger behovet av utökade resurser någon annanstans.
Det som behövs är mer personal som tar hand om klienterna. Precis som Leije Portnoj säger hinner inte personalen ge tid till de boende annat än den absoluta grundvården. Ibland förekommer underbemanning på grund av sjukdom eller att det inte finns tillgängliga vikarier. De som jobbar inom vård och omsorg känner ofta en stor sorg över att inte hinna sätta sig ner och vara medmänniska för de som många gånger är alldeles ensamma och vill ha social samvaro.
Vårdande utgörs inte endast av grundvård utan gäller människan i sin helhet (fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande). I stället springer vi vidare till nästa rum för där är en annan som väntar på sin vård. Disken är det däremot inte bråttom med.
Tyvärr är det också korrekt att tandvården inte är den bästa inom äldreomsorgen. Det finns många orsaker till det. Äldre personer är muntorra på grund av mediciner och får lättare hål. Någon klient kanske vägrar att gapa eller ge i från sig tandproteserna för rengöring. Det finns även okunskap om munhälsovård bland vårdpersonalen. Här ser jag ett stort behov av att koppla in uppsökande vård i form av en tandhygienist eller tandskötare som instruerar på plats och hjälper till att öka kunskapen om tandvård.
Vad jag vet så är det inte många politiker som har besökt Trobergshemmet och satt sig in i hur det är och hur det fungerar? Det vore bra om ni kom dit och gick med ett par dagar så kanske förståelsen för vad som behövs ökar. Då lär ni även se att vårdtyngden inte är densamma som den var för några år sedan.
I dagens samhälle blir människan allt äldre och målet är samtidigt att denna ska bo hemma så länge som möjligt. Det är inte svårt att räkna ut att när denna till slut får en eftertraktad plats på ett boende är personen i omfattande behov av vård. För att vi ska kunna hålla en god vård och omsorg behöver även bemanningen öka med vårdtyngden. Värt att tänka på är att vi alla, om vi får turen att leva länge, slutar på ett äldreboende. Hur vill vi ha det?
En annan sak som politikerna bör fundera på är hur och varifrån man skall få tillräckligt med personal som vill jobba inom vård och omsorg, i synnerhet när det gäller äldreomsorg och demensvård?
Precis som Erika Boman skriver; Att vårda äldre är inte till för alla. Det behövs kompetens. För att locka dagens ungdomar att vilja studera till yrken inom vård och omsorg, och även fortsätta jobba inom branschen efter avlagd examen, så behöver det göras attraktivt och lönen skall vara på en högre nivå än idag. För många av dem som jobbar inom vården är det ett kall men tyvärr så lever ingen på ” kallet”.
Tack vare bra samarbete, bra kommunikation och gemensamt stöd till varandra lyckas vi genomföra vården trots stress och underbemanning. Men vad händer när vi inte orkar längre? Många gånger lyckas vi undvika underbemanning tack vare att det finns pensionärer med lång erfarenhet och kunskap som hoppar in extra för att hålla skeppet flytande. Det är dock inte en långsiktig lösning.
LOTTA ÅKERMAN
INHOPPARE PÅ MÄRKET, TANDSKÖTARE, OUTBILDAD VÅRDARE
