Gör slut på åldersdiskrimineringen
Ju äldre man blir desto fattigare blir man. Inför pensioneringen utgick man ursprungligen från att pensionen skulle utgöra minst 60 % av den införtjänade medellönen. Omedelbart efter pensioneringen minskar inkomsten, en minskning som på grund av det brutna indexet fortgår till livets slut.
Nästan alla 1,5 miljoner pensionstagare i Finland har en låg inkomst. Hälften måste klara sig med en pension som understiger 1 434 euro i månaden. Idag finns 1,3 miljoner personer som får ålderspension. Av dem lever 470 000 under den av EU bestämda fattigdomsgränsen 1 200 euro per månad.
Ett ännu större antal kämpar nära fattigdomsgränsen och det ofördelaktiga indexet gör att allt fler hamnar under gränsen. 90 % av pensionärerna har en bruttoinkomst som understiger 2 500 euro per månad. Pensionärerna betalar därtill cirka 10 % mera skatt än en löntagare med samma inkomster. Här kan nämnas att till exempel en pensionär med 1 500 euro i pension erlägger 10,5 % mera skatt än en löntagare med samma inkomst.
Arbetspensionen är en inkomstgrundad förmån. Dess uppgift är att trygga införtjänad inkomstnivå under pensioneringen. 98 % av pensionärerna erhåller arbetspension. För att bibehålla värdet på arbetspensionen användes i början löneindexet, som år 1977 ändrades till halvvägsindexet. År 1995 började man använda det brutna indexet som till sin natur är prisorienterat (80% enligt prisutvecklingen och 20% enligt löneutvecklingen), vilket gjort att pensionens köpkraft inte bibehållits vid stigande levnadsstandard.
Då man år 1995 godkände det brutna indexet var man orolig för att medlen i pensionsfonderna inte skulle räcka till då de stora årsklasserna går i pension. Man ville hålla tillbaka pensionsutgifterna och öka medlen i pensionsfonderna.
Oron för att medlen i fonderna inte skulle räcka till var obefogad. Istället har det brutna indexet utarmat alla nulevande pensionärers liv. Pensionsfondernas värde översteg 200 miljarder euro år 2017. Inte ens nettot från ränteinkomsterna från fonderna har använts för pensioner, med undantag av ett par av de senaste åren.
Under årtionden har fonderna vuxit och i praktiken varit orörda. Medlen i fonderna är nästan fyra gånger större än statsbudgeten. Av medlen i fonderna har 150 miljarder euro placerats utomlands, eftersom pengarna ”inte ryms” i Finland. Pensionsfondernas medelavkastning under åren 1998-2017 var 5,8 %. År 2017 växte fonderna med 7,4 %. Fonderna växer årligen med 8-12 miljarder euro.
Vid årsskiftet 2018 höjdes pensionerna med 0,55 %, vilket ökade pensionsutgifterna med 150 miljoner euro. Samtidigt, år 2017, var fondernas placeringsvinst 7,4 %. Fonderna växte med 14,1 miljoner euro.
Då man år 1977 övergick till halvvägsindexet och år 1995 till det brutna indexet försämrade riksdagen medvetet pensionärernas köpkraft. Här började ålderspensionärernas fattigdomsspiral. En indexjustering är enda sättet att korrigera arbetspensionens köpkraft. Därför har justeringen en avgörande betydelse för bibehållen pensionstrygghet.
Medborgarinitiativet 2016 som rörde ett återinförande av löneindexet – där man ville att pensionerna skulle växa i samma utsträckning som lönerna – fick 84 820 underskrifter, (av vilka cirka 1 000 underskrifter från Åland) åstadkom inte, trots en behandling i riksdagen, en ändring av lagstiftningen.
Detta nya medborgarinitiativ syftar till att återinföra det halvvägsindex som gällde åren 1977-95. Medborgarinitiativet har tagits av Finlands Seniorrörelse där undertecknad är styrelsemedlem och representant för de svenskspråkiga pensionärerna i Finland. Eftersom reformens ekonomiska konsekvenser är svåra att förutspå, föreslås att reformen ska gälla i tio år, varefter man kan utreda dess inverkan på pensioner och pensionsfonderna, eftersom man vid senaste behandling var orolig för fondernas utveckling. Nu är det dags att hejda fondernas tillväxt och höja pensionerna.
Pensionsfonderna är till för pensionärerna. Även de yngre generationerna har fördel av detta, det vill säga alla som i framtiden lever så länge att de får arbetspension. En höjning av pensionerna skulle vara kostnadseffektiv. Här behövs inga skattemedel. Tvärtom skulle en högre pensionstrygghet öka skatteinkomsterna. Pensionärerna betalar ju högre skatt!
På Åland finns över 6 500 pensionärer, i Mariehamn cirka 2 700. Efterson även den yngre generationen har fördel av att lagändringen går igenom, är det viktigt att såväl nuvarande som framtida pensionärer understöder initiativet. Det behövs 50 000 undertecknare för att medborgarinitiativet skall behandlas i riksdagen. Den här gången tror jag att de flesta i Finlands riksdag kommer att stöda initiativet. Även riksdagsmännen får ju pension om de får leva.
Äldrerådets uppgift är att främja pensionärernas deltagande i samhället och bevaka de äldres behov och rättigheter. Äldrerådet har beslutat att i samarbete med Mariehamns Pensionärsförening ställa sig bakom initiativet och önskar därför att så många som möjligt undertecknar.
Medborgarinitiativet: ”En lagenlig utarmning av pensionärerna bör få ett slut” Initiativet kan understödas elektroniskt med hjälp av bankkoder.
Äldrerådet tillhandahåller även blanketter på Röda Korsgården, som man kan fylla i och lämna till verksamhetsledaren Josefine Egenfelt. Blanketten går även att skriva ut elektroniskt på medborgarinitiativets hemsida, om man tycker att det är jobbigt med bankkoder och lämnas i Röda Korsgården. Vid behov kan vi sända blanketten per e-post. Vi ser till att blanketten i tid överlämnas till Justitieministeriet.
LEIF JANSSON
ÄLDRERÅDET I MARIEHAMN
STYRELSEMEDLEM I FINLANDS SENIORRÖRELSE
KAJ-GUSTAV SANDHOLM
MARIEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING
