DELA

Glömde vi kommunreformen?

2013 skrev jag min magisteravhandling i statskunskap vid Åbo Akademi om kommunsammanslagningar på Åland. Idén om att skriva om just kommunsammanslagningar föddes långt före det.

Avgående lagting har antagit en lag om 4 kommuner. Har tillvägagångssättet varit det bästa möjliga? Nej, främst vad gäller tidsramarna anser jag att man ska vara mer flexibel. Modellen med 4 kommuner skall stå till grund och riktlinje för det framtida arbetet.

Kommunerna skall av landskapet ges stöd, både ekonomiskt och i form av rådgivning och medling, för att ingå samgångsavtal med varandra. Samtidigt skall lagtinget anta en lag om kriskommuner. I denna lag stipuleras när en kommun inte längre har möjlighet att säkerställa den lagstadgade servicen åt invånarna. Då kan landskapet med ”tvång” sammanslå. Arbetet som gjorts måste förvaltas väl.

Oppositionen, med Centern i spetsen, vill riva upp reformen och betonar vikten av frivillighet. Centerns Veronica Thörnroos menar i en intervju 2018 att kommunstrukturen har fungerat i 700 år och kommer även fungera i framtiden. Nu är jag ingen expert på historia men jag känner mig rätt säker i att kommunernas verksamhet ändrat en hel del under den tidsperioden. Trycket på kommunerna ökar ännu mer med till exempel genom den nya grundskolelagen och en allt äldre befolkning.

Frivillighet har inte heller visat sig fungera så jättebra. Det räcker bara att titta på KST, där tvångslagar implementerades, och RÅL. Vad gäller RÅL bråkade man om myndighetens placering, där de två alternativen var ett par hundra meter ifrån varandra på samma gata i Mariehamn. Hur skall man då lyckas komma överens om kommunkansliets placering?

Kommunerna är de viktigaste enheterna för invånarnas dagliga service. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet mot livskraftiga, rättssäkra och effektiva enheter som kan möta de framtida utmaningarna.

MICHELE FERRARI (LIB)

Lagtingskandidat