Ger stora enheter bättre service än små?
Många politiker tror att den offentliga verksamheten kan bedrivas enligt samma grunder som den privata. De tror att företagsekonomiska principer skall gälla också inom offentlig förvaltning. De har fel.
Inom affärsvärlden är företagens främsta syfte att generera vinst till ägarna. Inom offentliga sektorn är politikernas främsta uppgift att genera god service till invånarna.
Inom den privata sektorn ser man ofta på om man kan minimera kostnaderna genom att till exempel minska personalstyrkan. Eller om man genom företagsfusioner kan generera en lika bra produkt som säljer lika bra, men ger ökad vinst till ägarna.
Det fungerar inte på samma sätt inom den offentliga sektorn, då det inte är en ökad vinst som är huvudsyftet med verksamheten, utan syftet är att ge god service till samhällsinvånarna.
Man talar också om tryggheten för servicebrukarna skall bli bättre i en större enhet. Nåja, med tanke på de anklagelser som figurerar om journalintrång på ÅHS, så tror jag inte att tystnadsplikten blir effektivare i en storkommun, än den är i våra små kommuner.
Här gäller nog i stället att både förtroendevalda och personal får insikter i vad tystnadsplikt i uppdraget innebär. Här hjälper det nog inte att slå samman kommunerna för att får slut på skvallret.
Vad avser man då med en god service? Ja, främst är närheten till servicen viktig, likaså är god service till rimlig kostnad en avgörande aspekt.
Det är inte sagt att stora centrala enheter, som i och för sig kan vara billigare att driva än små enheter, men som befinner sig på långa avstånd från brukaren, är sådant som brukaren av servicen föredrar framom närheten till en mindre, men kanske en inte så avancerad service.
Den här aspekten lyfts aldrig fram i debatten om kommunstrukturreformen. Här talas det bara om att centralisera, förstora och effektivisera servicepunkterna. Men är det verkligen detta som kommuninvånarna eftersträvar och önskar?
De enkäter och undersökningar som gjorts, visar att kommuninvånarna är tveksamma till att det är detta de vill ha. Hittills har förespråkarna av kommunreformen inte kunnat påvisas att det blir bättre för servicebrukarna med större enheter, och tyvärr blir det oftast inte billigare heller.
När man slog samman Ålands Folkhälsoförbund, Ålands Vårdförbund och Ålands centralsjukhus till en enhet trodde man också att det skulle bli billigare, effektivare och framförallt bättre för servicebrukarna. Hittills har vi inte sett någon sådan utredning, trots att det utlovades att verksamhetens nytta och pris skulle utvärderas efter några år.
I dag vet vi till exempel att vissa patientgrupper ”faller mellan ramarna” för verksamheten, vilket inte var fallet så länge verksamheten var en kommunal angelägenhet.
Erfarenheten säger oss också att små enheter många gånger är effektivare och mindre kostnadskrävande än större, samt att den personliga servicen oftast är bättre. Det vore nog klokt att vi i slutskedet av debatten om kommunstrukturreformen även tog sådana aspekter i beaktande.
Vad vill vi egentligen uppnå med en kommunreform, och vad uppnår vi i verkligheten med den föreslagna modellen.
RUNA LISA JANSSON
