DELA

Genväg eller senväg?

Kortrutten är en sorts genväg som ska förkorta restiden för skärgårdens invånare, sommarboare, besökare, företagare och varor. Kökar längst ner i sydost har trafik och affärer både västerut och österut. Vi kökarbor har en långsiktig tro på oss själva som samhälle, vi tycker Kökar är ett starkt ”varumärke”, vi har bra fart på företagsamheten, hygglig inflyttning, vi har dagis, skola och äldreboende som fungerar utmärkt, vi bygger nya bostäder och vi är med i många nya projekt. Att skärgårdstrafiken fungerar är helt avgörande – man kan säga att den är vår livlina, åt båda håll.

En så stor omställning som kortrutten ska vara hållbar – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Vi försöker se den på lång sikt och på kort sikt, fördelar och nackdelar.

På lång sikt

Fördelar: En snabb förbindelse till Föglö kan komma att leda till att våra ungdomar (högstadieelever) integreras med Föglö och får större möjligheter till idrott och kultur. Vi tror också att vissa tjänster kan bli billigare genom kortare resväg, att företag på Kökar får en större lokal marknad och att vi kan samarbeta mer med Föglö.

Nackdelar: Vi tror att miljön kommer att försämras, genom att kortrutten bygger på samma fartygstyper som nu, genom att trafiken går en omväg via Kyrkogårdsö trots att denna inte har allmän väg och redan har ett fungerande passbåts-system för passagerare, och genom att det blir en omfattande biltrafik över Föglö.

Vi tror inte att de 200 miljoner euro som kortruttssystemet beräknas kosta kommer att tjänas in på minskade driftskostnader. Dessa pengar är inte ”Kökars” men det finns en stor risk för framtida sparkrav och då kan trafiken mellan Galtby och Kökar hotas vilket vore förödande för vårt näringsliv, vår turism, vår arbetskraft och vår inflyttning.

Kommer kortrutten att klara av de behov som socialtjänstreformen innebär? Hur blir det i en ny kommunstruktur (vilken vi på Kökar är emot)?

På kort sikt

Fördelar: Vi ser inga fördelar på kort sikt – varken ekonomiskt, ekologiskt eller socialt.

Nackdelar: Det finns en stor risk för trafikstockningar om inte västra Föglö byggs före östra Föglö.

Det finns en stor risk att hela resan mellan Kökar och Mariehamn tar mycket lång tid om vi inte har förtur mellan Föglö och Lumparland, och omvänt.

Kortrutten definierades en gång som ”under en timme”. Hur ska det vara möjligt att nå Föglö på mindre än en timme om vi ska färdas via Kyrkogårdsö? Egentligen är det den verkliga restiden som ska mätas, inte sjömil eller kilometer utan också att man måste vara på plats i tid vid alla byten av transportslag så som till exempel färjfästen.

Den restid som i dag är 2,5 timmar mellan Harparnäs och Långnäs kan användas till mycket: prata, läsa, spela kort, surfa, se på TV, arbeta, sova… Även om resan genom kortrutten blir kortare som helhet, blir den uppstyckad i flera mindre pass som är svårare att använda på ett vettigt sätt = social försämring.

Kostnaden för årskort lär inte minska samtidigt som en stor del av resan (över Föglö) sker med egen bil och därmed ökar den enskilde resenärens kostnader = ekonomisk försämring för den enskilde.

Det system som nu finns att skicka varor från stan med buss och färja fungerar bra. Hur blir det när det är många byten längs vägen, från buss till färja till buss till färja?

Kommer kollektivtrafiken att kunna föra våra gamla och ungdomar mellan Kökar och Mariehamn på ett tryggt sätt, med acceptabel turtäthet?

Sammanfattningsvis har vi många obesvarade frågor om kortrutten och tror den blir en (dyr) senväg i stället för en genväg.

Gunnar Sundström

Ordförande Kökar kommunfullmäktige

Madelene Ahlgren-Fagerström

Ordförande Kökar kommunstyrelse

Christian Pleijel

Ordförande Kökar trafik-, närings- och inflyttningsnämnd

Kurt Forsman

Kommundirektör i Kökar