Genomför opinionsdersökning om åländsk demilitarisering

DELA

    Förändringens vindar blåser över världen, Europa och Åland. Så turbulenta är svängarna att det är svårt att hänga med, men det är i högsta grad skäl att observera USA:s nya nationella säkerhetspolitiska analys, som släpptes 5 december, ett 33-sidigt dokument som beskriver Trump-administrationens utrikespolitiska prioriteringar.

    Förutom groteska felaktigheter och påståenden som kunde vara skapade i Putins trollfabriker, som att ”det finns en enda region i världen där det finns demokratiska problem och det är i Europa”, samt uttryck som ”civilisatorisk utplåning” på grund av immigration, är budskapet tydligt, USA vänder Europa ryggen, politiskt, ekonomiskt och militärt. Enligt Jan Hallenberg, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska institutet i Sverige (SVT Nyheter 6.12) ”kommer Europa inte kunna räkna med hjälp från USA”.

    Ytterligare en markering eller avsaknaden av den, var att då president Putin hotade Europa med att ”vi är redo om Europa vill ha krig”(Hbl 2.12), i sig ett helt absurt påstående, föranledde uttalandet till noll reaktion från USA, inte den minsta. Det är anmärkningsvärt och noteras med tillfredsställelse i Kreml. Hur långt har vi inte kommit från president Bidens ”försvara varje tum av Natoterritorium” (Hbl 29.6.2022).

    Europa står således ensamt i en allt hotfullare värld, och vi på Åland i dess norra militärstrategiskt ”kokheta” område med fortfarande demilitariseringens damoklessvärd hängande över oss. Det har skrivits spaltmetervis om demilitariseringen på sistone (även av undertecknad i omgångar) och tänker inte gå in på juridiska analyser, detta har gjorts av mera kunniga inom området, men en del vilseledande argument kan noteras, som att ”Åland fredats från allvarliga våldsamheter och hotfulla incidenter tack vare demilitariseringen och neutraliseringen” (Sundback Hbl 17.11). Det är ju faktiskt inte därför, utan för att inga våldsamheter och hotfullheter förekommit efter andra världskriget. Då de förekom, 1939–1945, hade konventionen från 1921 ingen som helst betydelse. Då liksom nu gällde det att vara först till kvarn, vilket våra trupper (och tyskarna) var med en ganska snäv marginal. Sovjets färdiggjorda anfallsplan sommaren 1941 mot Åland saknade egentligen bara ”en knapptryckning” (Kenneth Gustavsson Ålands radio 4.7.2022).

    Om ett angrepp kommer i nuläget, är vi ohjälpligt ett steg efter. Vad det betyder får återigen bättre kunniga inom området bedöma. Observera att hur teknologiskt förberedda man än varit, har nästan alla militära angrepp kommit som överraskningar, så även den senaste, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 24.2.2022.

    Förslag till ändringar hur öka säkerheten på Åland finns många, och jag vet att både ålänningarna och de flesta politiker inte blundar för dessa tankar, därför föreslår jag att man genomför en opinionsundersökning på Åland, med tydliga frågeställningar kring ämnet.” Är vi mera eller mindre trygga med demilitariseringen? Bör svenska ubåtar och kustjägare från Dragsvik få öva i ytterskären, och så vidare”. Den lyssnar även politiker på och det är ju vägen till förändringar.

    Men visst slår det en hur olika världar vi ger sken av att leva i. Gör samma undersökning i Ukraina. Det lär inte vara många som hade valt demilitarisering som försvarsmetod.

    RALPH BRANDERS

    MARIEHAMN