Genmäle till Nya Åland
Det är förstås omöjligt att bemöta alla påhopp och underligheter som Nina Fellman lyfter fram i sin fortsatta kampanj mot min person på ledarplats i Nya Åland 18.11. Även tidningens rapportering i övrigt har en längre tid präglats av en enastående brist på objektivitet gällande min person.
Ord har lagts i min mun och artiklar rörande min person har publicerats utan att jag beretts tillfälle att ge min syn på saken. Det en gång felaktigt återgivna har sedan brukats mot mig på ledarplats. Det är ohederligt, insinuant och från tid till annan rentav kränkande.
Nya Ålands publicering av min hustrus privata brev leder enligt Nina Fellman nu till slutet på min politiska karriär. Samtidigt som Fellman med all rätta skäms över att ha läst brevet anser hon att jag ”uppenbart inte varit ärlig” gentemot mina partikamrater. Bland alla de krystade förklaringarna till den drastiska slutsatsen finns det en enda konkret sak Fellman kan peka på: jag skulle ha planerat att bryta mot ”lagen som provokation för att se hur den finländska regeringen agerar”.
Orsaken är att hustrun i sitt privata brev omnämner det som alla politiskt intresserade tidigare i höstas tog del av via två valbilagor i de åländska tidningarna under rubriken ”Våga utmana EU-systemet”:
”När det gäller att flytta fram positionerna finns ingen tid att förlora.
Nästa landskapsregering borde börja med att bevilja en icke-finländsk medborgare åländsk hembygdsrätt. Trots att det strider mot nuvarande system. Vi vet ju att EU-rätten ställer krav på lika behandling av alla EU-medborgare. Men vi vet också att man i Helsingfors är negativt inställda till att öppna upp Åland genom att avskaffa dagens diskriminering med hembygdsrätt endast för finska medborgare. Därför borde vi utmana systemet.”
Så hållbara är alltså Fellmans stora ord om att jag ”uppenbart inte varit ärlig” mot mina egna partikamrater och att det ”fanns en annan agenda än Centerns i bakgrunden”. Fellman verkställer alltså en politisk avrättning utan att ens ha följt med den politiska processen. Seriöst är inte det första ordet man blir att tänka på.
Chefredaktör Niklas Lampi konstaterar 19.11 att kollegan Fellman agerar som en politiker med ”ett särskilt hat mot allt som har med Harry Jansson och inte minst Ålandstidningen att göra”. Det är svårt att argumentera mot denna analys.
Avslutningsvis vill jag tillägga att jag inte delar alla de slutsatser min hustru dragit i sitt brev. Vi är en modern familj där vi diskuterar mycket och ivrigt. Om stort och om smått.
Ibland är vi helt överens, ibland lite mindre och nu och då inte alls. Så tycker jag det alltid ska vara i umgänget människor emellan. Det vore mig främmande att försöka hejda eller förändra min hustru i hennes egen övertygelse.
Trots att jag inte alltid håller med henne.
Harry Jansson
