DELA

Gemensam teknisk direktör för Mariehamn och Jomala

Veterinär Rauli Lehtinen (Lib) efterlyser konkreta åtgärder för miljön och påpekar behovet av ett fungerande åtgärdsprogram för att minska jordbrukets näringsutsläpp och i synnerhet behovet av en väldimensionerad sedimenteringsbassäng i Möckelbybäckens mynning med vilken kunde reduceras 50 % fosfor och 30 % organiskt bundet kväve.
I september 1996 redogjorde undertecknad för den liberala lagtingsgruppen hur man kunde reducera jordbruksutsläppen genom sedimenteringsbassänger vilka administreras av dikessammanslutningar.
Rauli Lehtinen var närvarande och inlämnade en motion till stadsfullmäktige om åtgärder i Möckelbybäcken. En kommitté tillsattes, vilken inte lyckades få någonting till stånd. Över hundra tusen euro användes på utomstående konsulter för att utforma meningslösa och ineffektiva våtmarker samt för att kartlägga utsläppen från bosättning, mejerier och rävfarmer.

Miljöutredningarna ändrade karaktär år 2003 när stadsfullmäktige efter en undermålig utredning beslöt att betala 168.000 euro i ersättning till markägarna om de förstorar sina skyddszoner invid bäcken. Beslutet begränsades inte till aktiva jordbrukare, utan även markspekulanter kunde erhålla vederlagsfri ersättning om de äger mark i närheten av bäcken. Beslutet står kvar och visar vilka orimligheter som kan åstadkommas när det inte förekommer någon beredning av ärenden inom den tekniska sektorn.
Fullmäktigeledamot Kalle Alm (ob) framlade år 2004 i Jomala kommunfullmäktige en motion om en vattenskyddsplan för Möckelbybäcken innehållande bland annat sedimenteringsbassänger, men motionen förkastades efter en likaledes undermålig beredning.

Ålands Natur & Miljö tilldelade år 2008 citronpriset till Mariehamn och Jomala för försummelser av vattenskyddet i Möckelbybäcken, men tjänstemännen försvarade sig med att det är fel adress, utsläppen härstammar från bosättning, en rävfarm och ett mejeri.
Undertecknad inlämnade följande år ett initiativ till Mariehamn gällande en sedimenteringsbassäng i bäcksmynningen samt påpekade att landskapet år 2001 har förbundit sig till Helcoms målsättning om reduktion av jordbruksutsläppen med 30 % fosfor utöver EU:s miljöstödsprogram. I skrivelsen påvisades att genom en bassäng i bäcksmynningen, kunde man rapportera till Helcom att landskapet nu förmår reducera 1 % av det fosfor som sedan årtionden av övergödning finns magasinerad i jorden och utflödar genom dikesmynningarna. Ett motsvarande initiativ inlämnades av Kalle Alm i Jomala, vilket inte ens togs till behandling efter avstyrkan från landskapets miljöbyrå.

Sedermera har på politisk nivå beslutits om åtgärder i Möckelbybäcken och arbetsgrupper har tillsatts, men sannolikt kommer ingenting att hända innan de tekniska förvaltningarna sammanslås och utses en gemensam direktör.
Med gemensam förvaltning och egen direktör, kunde många andra för kommunerna viktiga miljöfrågor få en lösning. Förutom kronjuvelen Mise bör de båda kommunerna lösa följande gemensamma frågor:
– Svinryggens Deponi Ab har kvarliggande skyldigheter som uppskattas till 3,5 miljoner euro och invid ligger Ålands Problemavfall med skyldigheter beräknade till 2,0 miljoner euro.
– Eftersom kommunerna har gemensam reningsanläggning krävs det enligt EU-direktiven en gemensam avloppsplan som visar hur bosättningen i Jomala i största möjliga utsträckning kunde anslutas och planen skall även innehålla samordnad behandling med Chips´ Haraldsby fabriker.

– Rauli Lehtinen nämner problemen med mikropollutanter, dvs rester av läkemedel, droger och från desinfiering av dricksvatten, toxiner från cyanobakterier samt rester från växtskyddsmedel och kemikalier. Eftersom mikropollutanterna inte kan reduceras vid avloppsvattenrening, gäller det att finna lämplig utsläppspunkt. I fjol bortgångna Torbjörn Sundblom har påvisat att Lotsbroverkets utsläpp sker i stadens bästa fiskevatten utanför Korrvik. Utsloppsledningen bör således förlängas, men initiativ i ärendet har inte lett till resultat.
– Med gemensam teknisk förvaltning kunde dagvattenavledningen i Norrböle samordnas, så att man undviker oändamålsenliga och oekonomiska utjämningsbassänger, vilka ändå inte kommer att godkännas av de närboende.
Mariehamn den 9 februari 2011
Carl-Gustav Flink,
Obunden samling