DELA

Ge noggrannare besked Anders!

1. Exakt var hittar jag uppgiften om att Walker-Smith blev frikänd för att han gick ed på att Wakefield fört honom bakom ljuset?
2. Var hittade du uppgifter om att Wakefield utfört medicinska ingrepp på barnen i studien?

Jag googlade Andrew Wakefield och hittade mycket mer än jag väntat mig bl.a. inom vaccinationens område, en massa intressanta länkar/träffar. Jag såg en video där Wakefield berättar om födelsedagspartyt men den gav en helt annan bild än den du för fram. Han medger att han tog blodprover utan att ha ansökt om tillstånd från etiska nämnden vilket han i efterhand förstod att han borde ha gjort. Jag förstår att han missade, både barn och föräldrar var medvetna om vad blodproverna skulle användas till, och blodprov är fullständigt oskadliga (i motsats till till exempel vaccinationer som till och med du Anders medger kan orsaka skador).

Wakefield medger också att det var sjuk humor att hitta på en ”underhållande” historia om händelsen. Och efter mycket letande hittade jag till slut en video som kanske är den du avser (http://briandeer.com/wakefield/birthday-blood.htm). Men hur kunde du i så fall tolka den som du gjorde? Det kan inte undgå någon att det är stå upp-komik!

Jag önskar att de som intresserar sig för frågorna ovan skulle läsa dels den fallstudie som togs bort från Lancet, dels domstolsutslaget som frikänner Walker-Smith. Enligt detta blev han frikänd för att hans undersökningar av barnen gjordes inom ramen för klinisk medicin (d.v.s. diagnos och behandling av patienter) och inte för forskningsändamål som han anklagats för.

Till sist, Wakefield fäste uppmärksamhet vid att de autistiska barnen hade magtarmproblem, något som föräldrarna som sökte upp honom förgäves hade försökt få hjälp med. Därför skickade han dem till barngastroenterologen Walker-Smith för diagnos och behandling. Studien jag hänvisade till visar att autistiska barn har en speciell form av tarmsjukdom, det vill säga den bekräftar Wakefields forskning. Många andra studier visar också på samband mellan autism och magtarmsjukdom. En stor del av de autistiska barnen har magtarmproblem som ofta lämnas obeaktade och obehandlade. Nu får vi bara hoppas att forskningen når ut till läkarna så att dessa svårt utsatta barn kan få hjälp – oberoende av orsaken till problemen. Det fina i kråksången är att de som får hjälp med sina magtarmproblem ofta också förbättras beteendemässigt.
Mvh
Iris G-H