Gasbilar mer hållbara än elbilar
I landskapsregeringens klimatstrategi kan vi läsa att målet är 4.000 elbilar år 2030.
Yle skriver att finska regeringen vill stöda övergången till elbilar med 6 miljoner euro. Men myntet ”elbilar” har en tråkig baksida.
Teknikens värld skrev om problemet med att tillverkningen av batterierna för elbilar producerar koldioxid. Lika mycket, som att köra 150.000 till 200.000 km med en bensinbil.
Vissa källor uppskattar en tio års livslängd.
På Åland kör de flesta korta sträckor och då kan alltså elbilen vara ett sämre miljöval.
Elbatterierna görs av litium. 80% av världen litium finns i Bolivia. Jag citerar Veckans Affärer: ”Brytningen kommer emellertid att leda till en lokal miljökatastrof av sällan skådat slag. Landskapet kommer att förstöras till oigenkännlighet. Bristen på vatten i en öken är redan betydande, men här kommer vattnet i princip att försvinna helt och hållet, eller förorenas bortom vett och sans. Arbetsförhållandena för dem som redan bryter litium i öknen i mindre skala är enligt västerländska mått anskrämliga, enligt ett reportage i brittisk press. ”
Hur går detta ihop med ”miljömässig hållbarhet”, som LR talat om?
I elbatterierna finns även kobolt. De största fyndigheterna finns i Kongo. Enligt Dailymail arbetar cirka 40.000 barnarbetare i dessa dagbrott, där man då spränger fram mineralerna och låter de små barnen söka efter kobolten. Den officiella dödssiffran var 80 senaste år. Landskapsregeringen talar om ”social hållbarhet”, men det gäller kanske bara på Åland?
Regeringen vill ha 4.000 elbilar år 2030. Det kan eventuellt löna sig ur ett miljöperspektiv om man kör minst 200.000 km under tio år. Men det förutsätter att man inte bryr sig om miljöförstörelsen i Bolivia eller barnarbetarna i Kongo.
Jag har svårt att förstå hur en socialdemokratisk minister kan lägga fram ett dylikt förslag.
Att sedan bygga laddstationer för elbilar där man får ladda sina elbilar gratis känns märkligt. Om man har råd och intresse att köpa en elbil, så får man elen gratis.
De, 17% av hushållen, som ligger under fattigdomsgränsen lär inte komma i åtnjutande av denna förmån. De får snällt betala för bensinen. Om de har råd med en bensinbil.
Detta är inte i linje med vår politik från Åländsk demokrati.
Vad är då alternativet?
Yle säger inte hela sanningen, men Finansministeriet skriver: ”bilbeståndet föryngras genom stödet för anskaffning av elfordon och omställningsstödet för bio- och flerbränslebilar.”
Premien ges alltså för elbilar, bio- och flerbränslebilar (gasbilar).
Hur ser det ut i närregionen? I Sverige finns det i dagens läge 50.000 gasbilar el bi-fuel. I Finland finns det 2.000, men finska regeringens mål är att det skall finnas 50.000 år 2030. Då borde det finnas 225 på Åland.
I Sverige finns det fler gasbilar än elbilar. En som talar sig varmt för gasbilar är för övrigt Göran Persson.
I hela världen finns det storleksordningen 15 miljoner gasbilar. De finns främst i Syd-Europa, Asien och Syd-Amerika. Men även exempelvis som taxibilar i Stockholm.
En gasbil har 25% lägre koldioxidutsläpp med naturgas. 95% lägre om man använder sig av biogas. I Sverige säljer man en mix, som gör att koldioxidutsläppen är cirka 70 % lägre.
En ny gasbil är 2.000 euro dyrare än en bensinbil. Det går även att konvertera en bensinbil till gasbil för ca 3.000 euro.
Vi kunde alltså rent tekniskt ”över en natt” konvertera hela bilbeståndet på Åland och minska koldioxidutsläppen med 25 %. Blandar vi i biogas blir effekten större. En kombination, som lätt kan halvera koldioxidutsläppen.
Utan att vi bidrar till miljöförstöring i Bolivia eller tvingar barnen i Kongo till slavliknande arbeten för att vi skall få bättre luft. Med konverteringsstöd kan många ha råd till det.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
