Frivilliga en resurs
Med anledning av Tobben Eliassons insändare i ÅT 28.10.2008 samt reportaget i ÅT 27.10 om fiskeguiden Ingvar Björling, om att fiskeguider borde få hjälpa till vid sjöolyckor vill jag komma med några synpunkter. Tobben Eliasson skriver i sin insändare att fiskeguidernas hjälp vid eftersök skulle likna frivilliga skallgångskedjor på land. Så är inte fallet.
Frivilliga skallgångskedjor på land består av utbildade frivilliga i form av medlemmar av Röda Korsets Frivilliga räddningstjänst och medlemmar ur de Frivilliga brandkårerna på Åland. Dessa frivilliga har ägnat en del av sin fritid till att utbilda sig på detta område och också övat tillsammans för att kunna genomföra en organiserad efterspaning ledd av de ansvariga myndigheterna. Dessa civilpersoner utgör en verklig resurs i samhället i samband med efterspaning på land och alarmeras ut av myndigheterna tack vare sin utbildning och organisation.
Jag tycker att det är gott att fiskeguiderna vill hjälpa till vid efterspaningar, och ni behövs. Jag instämmer också med Tobben Eliasson om att låta fiskeguiderna vara med och rädda liv. Mitt tips till Ingvar Björling och fiskeguiderna på Åland är att ta kontakt med Ålands sjöräddningssällskap och gå med som frivillig sjöräddare. Där får man utbildning i sjöräddning och personlig säkerhet och samtidigt möjlighet att använda sin lokalkännedom till att bistå sjöräddningsmyndigheterna på ett välorganiserat sätt i samband med efterspaning till sjöss.
Vill man läsa mer om frivilliga insatser i samband med efterspaningar till lands och till sjöss rekommenderar jag följande webbsidor:
www.vapepa.fi (klicka vidare "på svenska")
www.sjoraddningen.aland.fi
www.brandkar.ax
Andreas Karlsson
beredskapschef
Finlands Röda Kors, Ålands distrikt
