Frivillig kommunreform – en utopi
Landskapet Ålands behov av en reform inom kommunstrukturen är utrett och analyserat i ett flertal utredningar och utlåtanden. I dagsläget erhåller tio kommuner över 1/3 av sina inkomster från landskapsandelssystemet, kommunernas ekonomiska bärkraftighet varierar i allt för stor grad, behovet av stora investeringar inom bland annat socialservicen ökar, listan kan göras mycket längre.
Motståndet mot kommunreformen har i stort sett baserat sig på processen, det vill säga att gå via lagstiftningsvägen och inte emot behovet av en reform.
I ljuset av de senaste händelserna inom kommunfältet kan konstateras att frivillighet inte leder till någon framgång för kommuninvånarna.
I min hemkomun Jomala trodde jag och många med mig, på den så kallade SÅHD modellen, men det projektet förföll då en kommun av fem avstod. Vi lyckas uppenbarligen inte på frivillig väg uppnå enighet, det argumentet har kommit till vägs ände.
Ålands lagting har enligt min uppfattning som uppgift att se till hela Ålands bästa, inte låta enbart lokala, kommunalpolitiska åsikter avgöra.
Så som bosatt i Jomala har jag den uppfattningen att det som är bra för hela Åland även är bra för min hemkommun.
Roger Eriksson
lagtingsledamot Liberalerna
