DELA

Från långrutt över kortrutt till snabbrutt

Fas 1: 2020 sparar 4 MEUR / år i drift.
Fas 2: vision 2030 sparar 6-7 MEUR / år i drift.


Skärgårdslinjen bidrar till att balansera hela Ålands ekonomi.
Dagens skärgårdstrafik är som helhet dyr, ineffektiv och delvis dåligt anpassad till skärgårdsbornas, näringslivets och turismens behov.
Långa rutter ger höga driftskostnader samtidigt som det är svårt att anpassa kapacitetsbehovet till säsongsberoende variationer. Den höga kostnaden är direkt kopplad till det stora antalet fartyg i drift. Fler fartyg ger högre bemanningskostnader, högre bränsle- och underhållskostnader samt förstås högre kapitalkostnader. Redan nu är kapaciteten under högsäsong och inför helger delvis alltför låg vilket förhindrar en positiv utveckling av skärgården som en livskraftig del av det åländska samhället. En långsam fortsatt avfolkning av skärgården är det troliga scenariot vid en fortsatt trafik enligt det nuvarande långruttssystemet.

Vi som ger detta föslag är övertygade om att landskapet kan spara stora pengar i en övergång från långrutt till kortrutt. Vi anser att förslaget till skärgårdslinje i fas 1 kan genomföras för en relativt liten investeringsinsats men där den uppnådda ekonomiska effekten är stor. Återbetalningstiden av investeringen blir således kort. Skärgårdslinjen kan därför bidra till att balansera den åländska ekonomin. En övergång till ett billigare och bättre trafiksystem ger samtidigt den stabilitet och framtidstro som ett samhälle behöver för att utvecklas.

Invånarna i skärgården kommer naturligtvis att påverkas olika av skärgårdslinjen 2020. Vissa förändringar kommer att uppfattas som försämringar men fördelarna kommer att överväga nackdelarna för det stora flertalet. Enligt vår bedömning kommer kapaciteten och turtätheten att öka för de flesta.
Skärgårdslinjen ger möjlighet till tätare trafik då kapacitetsbehovet är som störst.
Överlag blir trafiken bättre samtidigt som den blir kostnadseffektivare och miljövänligare.

Skärgårdslinjen fas 1: 2020
Kartan anger den föreslagna skärgårdslinjen fas 1 färdigt utbyggd år 2020. Skärgårdslinjen trafikeras av 6 fartyg istället för dagens 8 fartyg vilket medför en motsvarande kostnadsinbesparing upp till 25, det vill säga 4 MEUR.
Skärgårdslinjen följer den naturliga geografiska sträckning som våra skärgårdsöar är formerade i. Färjorna trafikerar mellan holmarna och inte runt dem. Skärgårdsflottans 3 äldsta fartyg tas ur bruk och ett nytt fartyg införskaffas.
De färjelinjer som är markerade med ett grovt streck anger skärgårdslinjens dagliga reguljära trafiksystem medan de tunnare strecken anger en mer sporadisk matartrafik som kan trafikeras vid högsäsong, helger, vid beställning eller då andra kapacitets- eller trafikbehov så kräver. Linjen Kökar-Galtby trafikeras endast under högsäsong eftersom skärgårdslinjen ger Kökarbor, Sottungabor och Föglöbor möjlighet till rimliga trafikförbindelser till fastlandet via Osnäs.

Skärgårdslinjen 2020 kräver följande investeringar i hamn- och väginfrastruktur. Färjfäste på östra Föglö med tillhörande förbättringar och nyproduktion av vägar. Färjfäste på norra Sottunga med tillhörande väg. Uppgradering av färjfästen på Snäckö och möjligen Överö.


Skärgårdslinjen fas 2: 2030
Skärgårdslinjen fas 2: 2030 innebär fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland. Den fasta förbindelsen medför att matartrafiken mellan Hummelvik och Kumlinge/Snäckö kan upphöra eller minimeras likväl som skärgårdslinjens trafik mellan Långnäs och Överö kan upphöra eller minimeras.
Skärgårdslinjen 2030 möjliggör till och med ett dagligt arbetspendlande från Kökar, Sottunga och Kumlinge.
Fas 2 kräver betydligt större investeringar. Fast förbindelse Föglö – fasta Åland, linfärja Bärö- Enklinge, bro över Embarsund. Kostnaden för investeringarna kan inte i detta skede förutspås med någon noggrannhet och sätts därför schematiskt till 100 MEUR.
Beslut om fas 2 fattas först efter genomförandet av fas 1. Konsekvensanalyser av en förverkligad fas 1 måste först genomföras likväl som finansieringsalternativ (t.ex. statligt extra anslag) måste undersökas.
Fas 2 kan ytterligare kompletteras med att binda ihop Torsholma med Lappo/Björkö och/eller att binda ihop Snäckö med Seglinge om projekten kan ge en inbesparing som täcker investeringen.

Kapitalkostnader för att bibehålla skärgårdsflottan i operativt skick.
Den uppskattade prisnivån ( landskapets planer) för nya fartyg om 15-20 miljoner euro ger en bild av det årliga kapitaltillskott för nyinvesteringar som behövs för att flottan inte kontinuerligt ska föråldras.
Med dagens 8 fartyg i drift krävs ca 4 MEUR i årligt kapitaltillskott för att bibehålla åldersstrukturen. En färja bör förnyas med 5 års mellanrum för detta och då kommer den äldsta färjan alltid att uppnå åldern 40 år.
Väljer man att hålla fartygen i drift under en ännu längre tid så tillkommer säkert högre underhålls- och uppgraderingskostnader. Ett tänkbart alternativ är att förlänga Alfågeln och Viggen i samband med en uppgradering för att därigenom både förlänga fartygens operativa livslängd och höja kapaciteten.
I skärgårdslinjens fas 1 med 6 fartyg i drift bör fartyg förnyas med ca 7 års mellanrum vilket ger ett årligt behov av kapitaltillskott om ca 3 MEUR
I skärgårdslinjens fas 2 med 5 fartyg i drift bör fartyg förnyas med 8 års mellanrum vilket ger ett årligt behov av kapitaltillskott om 2,5 MEUR.

Inbesparingen/år i fas 1 blir 4 MEUR i drift 1 MEUR i kapitalkostnad = 5 MEUR.
Inbesparingen/år i fas 2 blir 6-7 MEUR i drift 1,5 MEUR i kapitalkostnad = 7,5- 8,5 MEUR.

Fakta skärgårdstrafiken idag/långrutt
%u2022 de av landskapet drivna 8 fartygen kostar 16.2 miljoner (budget 2013 exkl kapitalkostnad)
%u2022 åtta fartyg i drift(varav 1 i delvis drift/reservfärja)
%u2022 långruttstrafik med tre längre pass ( avsevärt över 60 min )
%u2022 åtminstone två fartyg oändamålsenliga och åldersmässigt vid operativt slutskede.
%u2022 2 nybyggen under planering a 15- 20 MEUR = 30-40 MEUR


Fakta Skärgårdslinjen fas 1: 2020/kortrutt
%u2022 6 fartyg i drift ger en årlig inbesparing upp till 25 % eller 4 MEUR
%u2022 6 fartyg i drift (varav ett i delvis drift/reservfärja)
%u2022 kortruttstrafik med endast ett längre pass ( avsevärt över 60 min )
%u2022 de tre äldsta fartygen tagna ur trafik
%u2022 investering i ett nybygge 15-20 MEUR och
%u2022 investering i hamn- och väginfrastruktur ca 16 MEUR =31-36 MEUR


Vision Skärgårdslinjen fas 2: 2030/snabbrutt
%u2022 Fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland
%u2022 fem fartyg i drift ger en årlig inbesparing om 6-7 MEUR
%u2022 5 fartyg i drift (varav ett i delvis drift/reservfärja)
%u2022 snabbruttstrafik utan längre pass.
%u2022 ytterligare ett äldre fartyg taget ur trafik som ersätts av m/s Skarven
%u2022 investering i infrastruktur ca 100 MEUR (grov uppskattning)
Thorsten Krueger
Mats Perämaa
Tom Grahn