DELA

Framåt för nödvändig reform

Vad ska man tro på . Blir det en kommunreform eller inte? Är det tvång eller är det frivilligt? Vad sa egentligen Högsta domstolen, och hur ser tidtabellen ut?

Efter en vecka av både glädje över HDs utlåtande att bägge kommunreformlagarna klarar laggranskningen och kan sättas i kraft, och förvirring över de reaktioner utlåtandet väckt, vill vi klargöra följande.

Kommunreformlagen är väldigt tydlig. Den förpliktar kommunerna att ta fram ett förslag till samgångsavtal för de tre samarbetsområden som enligt lag förutsätts bilda tre nya kommuner senast 1.1 2022.

Kommundirektörer och kommunstyrelser ska göra det jobbet, och landskapsregeringen vill bistå bland annat genom att ställa processtöd till kommunernas förfogande, genom lagändringar i landskapsandelssystemet i enlighet med förslaget i kommunindelningsutredningarna, genom stöd för en kommunintern skärgårdstrafik och andra åtgärder som gör det ekonomiskt och praktiskt fördelaktigt för kommunerna att genomföra reformen.

Detta är inte ifrågasatt.

Diskussionen om tvång eller frivillighet handlar om kommunernas möjlighet att i sista hand säga nej till ett föreslaget samgångsavtal, och vad som då händer. I lagen står att kommunerna ska godkänna avtalet, som sedan ska sättas i kraft av landskapsregeringen.

I lagen står också att de nya kommunerna ska vara bildade senast 1.1 2022. Efter det är landskapsandelssystemet byggt utgående från de nya kommunerna. En rad andra lagar, till exempel socialvårdslagen och äldrelagen utformas utgående från en ny verklighet med färre kommuner.

Svagheten, om man vill beskriva det så, ligger i att alla kommuner ska godkänna ett avtal. Man måste alltså jobba ihop sig, hitta kompromisser, bygga en helhet där ingen känner sig förbigången och där alla blir vinnare. Det blir inte lätt, men kommunerna är förpliktade att försöka.

Både sittande landskapsregering och kommande regeringar kan fundera över om man vill komma med ytterligare ekonomiska eller andra incitament eller påtryckningar gentemot kommunerna, men i grund och botten är det alltså så att kommunerna när lagen sätts i kraft förutsätts inleda arbetet med att bilda nya kommuner.

Om man vill göra detta till en valfråga bortom det politiska nej-sägandet bör man komma ihåg två saker.

1. Samgångsavtal ska tas fram för Södra Åland, Norra Åland och Skärgården. Det är de avtalen man sedan ska ta beslut om i kommunerna. I många kommunsammanslagningsprocesser kan det gå flera varv av förhandlingar innan man är i mål.

2. I processen finns både tvång och frivillighet, alltså en stor möjlighet för kommunerna att inom den givna lagen bygga den kommun man vill ha. Man är förpliktad att försöka.

I motsats till läget i riket, där social- och hälsovårdsreformen havererade på grundlagsfrågor, politisk oenighet och tidsbrist, har vi på Åland en politisk enighet i regeringsblocket, en prickfri laggranskning och en noggrant utstakad process.

Vår ambition är att medverka till ett konstruktivt och uthålligt arbete för att genomföra den reform vår landskapsregering jobbat för under hela mandatperioden.

Motiven är de samma som tidigare – vår övertygelse att ekonomiskt och socialt hållbara kommuner måste vara större än de små enheter vi har idag för att klara av sina viktiga uppdrag, och att vi måste nå en helhetslösning där ingen kommun lämnas utanför.

KATRIN SJÖGREN (LIB)

LANTRÅD

WILLE VALVE (MSÅ)

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTER

NINA FELLMAN (S)

KANSLI- OCH KOMMUNMINISTER