SÖK
MENY
Förstummande behandling av allén i Jomala by
Jag är helt förstummad framför den förstöring av kulturmiljön som Jomala församling har åstadkommit och som landskapets vågunderhållningsenhet planerar att följa efter.
Prästgårdsallén, den gröna, vackra axeln mellan kyrkan och prästgården, är den mest kännetecknande och värdefullaste delen av kommuncentrum. Den är skyddad i kommunens delgeneralplan där kulturmiljön inventerades av sakkunniga för att garantera att de värdefullaste kännetecken och objekt bevaras. Planen har genomgått flera höranderundor där alla, också församlingen och landskapet, har haft möjlighet att yttra sig. Varken församlingen eller landskapsregeringen kan vara omedvetna om skyddet. Också deras tjänstemän, vilkas arbetsuppgifter berör allén ska utan vidare veta att alla åtgärder som berör allén förutsätter kommunens tillstånd. Att känna till lagen hör till deras tjänsteställning.
Församlingens representant säger enligt tidningen Åland att de följde arboristens rapport. Arboristen har en annan uppfattning. Åtgärderna var tänkta att göras under flera år så att man skulle kunna plantera nya träd i luckor som de fällda träden lämnar och miljön hade fått många värdefulla år att hinna förnya sig. Nu tog ni bort inte bara träden utan också vindskyddet och skuggan i sommarhettan, fåglarnas boplatser och näringskällor, det som var vackert, viktigt och levande. På en gång och bara därför att på sikt ska träden i varje fall bort. Så grymt. Vad var den avgörande orsaken? Övervägde ni mot varandra alla de värden som allén och träden i kyrkans omgivning har innan ni tog beslutet att ta träden bort? Är det bara det materiella värdet som räknades? Var beslutet förankrat i församlingens beslutsorgan eller gjordes det endast på tjänstemannanivå? Det är inte någon obetydlig gärning att fälla hundraåriga träd varav en del hör till kyrkomiljön och är skyddad på basen av kyrkolagen och en del till allén och är skyddad på basen av delgeneralplanen. Det kan jämföras med brottet att fälla en gravsten på kyrkogården där straffet enligt strafflagen är böter eller fängelse i högst ett år.
Vägunderhållningsbyråns representant säger enligt tidningen Åland att de 41 träd i allén som ska tas bort ”är döda och utdömda”. Jag undrar var gränsen ligger när ett träd klassas som död. Dessa 41 träd är kanske inte mera världens vackraste men de har sina viktiga platser i alléns trädrad. Det surrar liv av insekter och fjärilar runt dem. Har ni varit och sett? Gör en ny bedömning och ta bort endast de träd som är trafikfarliga och resten först när deras tid har kommit. Trafiksäkerheten förutsätter inte heller alltid att hela trädet ska fällas. Träden kan behandlas på många olika sätt. Grenar kan kapas, kronan kan stympas. Det finns kunskap om behandlingsmetoder och uppgifter om alléns kulturhistoriska värden i landskapsregeringens kulturbyrå. Fråga först sakkunniga innan ni griper tag i motorsåg.
Församlingen och landskapet, ni äger träden men inte den gemensamma miljön dit träden hör till. Därför har ni inte befogenheter att förstöra denna miljö utan att anhålla om tillstånd där ni presenterar och motiverar de planerade åtgärderna, planteringsplanen och tidtabellen. Och självklart ska ni budgetera pengar också för täckdikningsarbeten för att kunna plantera träden på de gamla platserna, eftersom alléns karaktär och kulturhistoriska värde ska bevaras och då ska träden kanta vägen och inte stå långt bort på åkrarna. Ni ska erkänna det gemensamma kulturarvet, vara stolta över det och med alla medel sträva till att bevara det.
URSULA KOPONEN
JOMALA
