Först lag därefter reglemente
Varje skolbarn lär sig i skolan principen om maktdelning. Man särskiljer den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Detta för att motverka korruption och skapa maktbalans.
Inom parlamentarismen innebär detta att regeringen har att följa de lagar som den folkvalda församlingen stiftar. Inom föreningslivet tillämpas denna princip så att en förenings styrelse har att följa de stadgar som årsmötet fastställer.
ÅHS har haft ett egenartat system. Utgående från lagtingets sammansättning tillsätts en styrelse formellt av landskapsregeringen (vilket i praktiken innebär en fördelning av partiernas mandat). Partierna väljer därefter sina representanter till styrelsen. ÅHS styrelse fastställer sitt eget reglemente och ÅHS organisationsplan utan att våra valda politiker (lagtinget) eller den representativa makten (landskapsregeringen) direkt påverkar detta. ÅHS styrelse utgör både ”lagstiftande” och ”verkställande” makt.
ÅHS styrelse kan tidvis fungera som en arena för partier och enskilda politiker att marknadsföra sig och komma med initiativ som kan ge väljarstöd. Den politiska ambitionen kan överskugga den operativa.
De sju personerna i styrelsen som förvaltar en tredjedel av landskapets budget och hela den offentliga sjukvården har alltså inte nödvändigtvis några andra meriter än de politiska. Det politiska spelet är en del av ÅHS verklighet
Nu pågår en revision av landskapslagen om ÅHS och den offentliga sjukvården som enligt minister Katrin Sjögren torde bli klar nu under våren 2011. LR har kommit till den självklara konklusionen att ÅHS reglemente måste fastställas av en högre instans än ÅHS styrelse själv. Sålunda föreslås i denna ÅHS-lag att LR fastställer ÅHS reglemente.
Detta är enligt min mening både logiskt och självklart. Den offentliga sjukvårdens förverkligande på Åland måste underställas de politiska organ som är baserade på ett väljarförtroende.
Under ett år har det inom ÅHS funnits en grupp som arbetat fram ett förslag till nytt reglemente. Man har vällovligt inbjudit personalen till diskussion i början av processen.
Därefter har styrelsen processat detta reglemente i huvudsak internt. Något slutligt förslag har inte presenterats för personalen inom ÅHS. TEHYs organisationssekreterare Jörgen Erlund konstaterade nyligen helt riktigt att styrelsen slutgiltiga förslag måste sändas på en remissrunda.
Fredagen den 11 februari fanns insatt ett extra styrelsemöte namngivet ”Revidering av reglementet. Bordlagt ärende”. Så långt är allt gott och väl. Men nu inträffar det extraordinära.
Reglementet antas och klubbas helt sonika på mötet utan att detta finns angivet som beslutsförslag i den utsända föredragningslistan. Personalen har inte haft någon som helst möjlighet att ta del av det slutgiltiga förslaget till reglemente. (Notera att personalens fackliga organisationer i det nya reglementet tvingas lämna styrelsen och därmed förlorar personalen helt sin insyn. Enligt uppgift börjar det nya reglementet gälla den 1 april).
Vi vet redan nu att en ny reglementsrevision blir nödvändig när ÅHS-lagen är färdig senare i år. ÅHS styrelsens brådska är olycklig och jag ser egentligen endast två rimliga skäl till denna brådska.
Endera vill man medvetet fastslå reglementet i förhoppning att det blir normgivande i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Eller så vill man, genom att man i det nya reglementet fastställer kraftigt utökade befogenheter för förvaltningschefen, manifestera sitt stöd för den nya förvaltningschefens ämbetsutövning.
Denna ämbetsutövning är inom ÅHS både omdiskuterad och kontroversiell. Den har föranlett ett antal skrivelser till ÅHS-styrelsen där ingen har besvarats. (Två skrivelser från läkarfacket, en från AT läkarna, en från studierektorn och en från undertecknad).
En reglementsrevision är ingen dagslända. Vi hade en stor revision 2004/2005 och nu får vi troligen två olika reglementsrevisioner inom ett och samma år. Personalen, landskapsregeringen och övriga intressenter borde ha fått se styrelsens slutgiltiga förslag och fått möjlighet att ge sitt utlåtande innan reglementet antogs. Remissrundor är en av demokratins hörnstenar.
Jag har tidigare föreslagit att ÅHS styrelse borde vara semiprofessionell under ansvarig ministers ordförandeskap. Att man sitter i styrelsen utifrån kunskap och inte utgående från partibok.
ÅHS styrelses agerande i reglementsfrågan stärker mig i denna övertygelse. Självfallet stiftar man först en lag och därefter ett reglemente. Självfallet bör maktdelningsprincipen även gälla ÅHS
Mogens Lindén
Läkare ÅHS
