Förnybar energi – replik till Simon Holmström
Det är helt riktigt att Rosatom blivit en av de största aktörerna i världen inom kärnkraft. Däremot hittar jag inga uppgifter om att Ryssland skulle producera mer än hälften av världens uran. Då skall man slå ihop Kazakstans produktion med Rysslands och Uzbekistans så som Holmström gör. Att koppla ihop Kazakstans produktion med Ryssland är dock lite missvisande eftersom bolaget Kazatomprom är privatiserat och börsnoterat även i London. Det finns flera västerändska ägare och de har samarbetsavtal med västliga bolag. Jag måste också påpeka att Belarus inte är ett EU land. Planerna på att låta Rosatom bygga kärnkraftverk i EU är knappast aktuella i dag och för lång tid framåt.
Den totala tillgången på uran fördelar sig så att Ryssland har 8 procent, Uzbekistan 2 procent och Kazkstan 15 procent av världens tillgångar. Australien är störst med 28 procent. Sveriges behov av uran 2021 var 914 ton och Finlands
421 ton. Hela EU:s behov plus Schweiz var 14 473 ton eller 23 procent av världens behov. I det senaste sanktionspaketet mot Ryssland inkluderas nu också kärnbränsle. Man kan alltså inte säga att vi är beroende av ryskt uran. Med den nya generationen kärnkraftverk, SMR, små modulära reaktorer, kommer man att kunna utnyttja uranet upp till 100 gånger effektivare än i dagens kärnkraftverk. Det minskar radikalt behovet av uran. Den reaktortyp, som danska Seaborg räknar med att kunna börja producera 2026, en CMSR, Compact Molten Salt Reactor, som arbetar med flytande salt, uppges förutom uran också kunna använda thorium.
Bäste Simon, varför nämner du ingenting om vindkraftens beroende av Kina? För tillverkning av vindkraftverkens generatorer behövs sällsynta jordartsmetaller, som bara produceras i Kina. Vindkraften är alltså till nästan 100 procent beroende av en annan diktatur, som är minst lika farlig som Ryssland. Även solceller är i hög grad beroende av Kina, nära 70 procent av tillverkningen i världen sker där.
Vad säger Hållbarhetsagendan om skövling av natur och om hållbara ekosystem? Vindkraft på land innebär skövling av stora naturområden.
Markbygden i Piteå omfattar 450 kvadratkilometer skogsmark. En kvadratkilometer skog absorberar 1 800 ton koldioxid (CO2) Ungefär hälften av skogen har eller kommer att fällas. Det betyder att Markbygden minskar upptagningen av CO2 med över 400 000 ton per år. Utöver det kommer de cirka 1 000 vindkraftverken att sprida ut i storleksordningen 500 ton plast per år och krossa uppåt 40 ton insekter enligt tyska undersökningar. Ett okänt antal fåglar dör.
Vindkraften är bland de mest material- och resurskrävande energislagen som finns. EROI – producerad energi i förhållande till satsad energi, är ett mått på ett energislags effektivitet. Vindkraft är bland de sämsta, speciellt när man räknar med energilagring för att jämna ut den slumpmässiga produktionen. Kärnkraft är bäst och de nya SMR kraftverken blir mångdubbelt bättre.
Den slumpmässiga elproduktionen från vindkraft är ett enormt problem, både tekniskt och ekonomiskt. Det går inte att pumpa in mer el i näten än vad som konsumeras, då kan nätet kollapsa. Ekonomiskt betyder överproduktion att priset blir noll. Ibland har man till och med tvingats betala för att bli av med elen!
Bifogade diagram visar vindkraftens elproduktion i Tyskland och angränsande länder under en månad. Man kan inte bygga ett hållbart elnät med sådan variation i produktionen.
JAN GRÖNSTRAND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
