För att överleva måste vi sluta härska över naturen
Det konstaterades härom veckan att antalet vilt levande ryggradsdjur minskat med 68 procent. De som levde på 70-talet kan därmed stolt säga att “Det minsann var bättre förr” – då fanns det mer än dubbelt så många djur i det vilda!
Samtidigt har det aldrig funnits så mycket boskap på jorden som det gör idag. Det tragiska är att boskapen utgör en del av en ohållbar köttindustri, som är en stor bidragande orsak till att antalet vilt levande djur minskat så drastiskt. Faktum är att det finns mer boskap och fjäderfän än människor på jorden.
Varför ska vi bevara och värna om den biologiska mångfalden samt vår naturliga biodiversitet? Vi människor måste inse att vi också är biologiska varelser som är beroende av att ekosystemet fungerar för vår överlevnad. Vi tenderar att glömma bort detta livsavgörande faktum. Samtalet fortsätter härifrån.
Biodiversitetskollapser orsakade av människan, som dessutom har haft katastrofala följder för mänskliga populationer, är inget nytt fenomen. Ett välstuderat fall är civilisationens fall på Påskön i Chile för omkring tusen år sedan. I fallet Påskön skövlades den livsviktiga skogen för att inrätta jordbruk, värma bostäder och transport för väldiga Moai-statyer som ön är känd för. Skogen tilläts aldrig att återhämta sig och man hade till slut huggit ner all skog, vilken fortfarande saknas. Ön hade som mest runt 30 000 invånare, men när upptäcktsresande James Cook landsteg år 1774 återstod endast 750 av invånarna.
Skogsskövlingen medförde ödesdigra konsekvenser för de efterföljande generationerna. Man kunde inte längre bygga båtar att fiska med. Avsaknaden av träd gjorde att erosion blev ett problem samtidigt som jordbruksmetoderna var bristfälliga och folket led av hunger. Stridigheterna mellan olika stammar på ön ökade och när västvärlden kom till Påskön 1722 förde man med sig sjukdomar som ytterligare bidrog till att en redan starkt försvagad civilisation kollapsade.
Problemet i dagens läge är att hela jordens naturresurser är överexploaterade och vi har inte längre någonstans att ta vägen. Det finns ingen ny ö att kolonisera och ingen kommer och räddar oss till en annan planet. Forskarna har ännu inte hittat regnskog, djur, insekter, fiskar, rent vatten eller bördig jord på varken månen, Mars eller någon av våra närliggande planeter. Så hur mycket vi än drömmer om att få åka iväg på den stora rymdutflykten så lär den förbli en dröm.
Det går onekligen att dra många paralleller mellan biodiversitetskollapsen som pågår idag med kollapsen på Påskön: naturförstörelse, konflikter, hungersnöd och sjukdom. När ska vi lära oss av de misstag människan tidigare begått? Inte ännu verkar det som, men vi kan påbörja en förändring!
Vi kan gräva och plantera var vi står – göra om och göra rätt. Vi har ännu möjligheten att vända på utvecklingen. Jordens övriga arter kommer att hjälpa till när vi börjar samarbeta med dem. Förändringen kommer vare sig vi vill det eller ej och den hanteras bäst genom att skapa biodiversitet och livskraft.
För att undvika fallet Påskön måste vi börja tillmäta naturen dess rätta värde när vi gör så kallade helhetsbedömningar, som omfattar ekonomiska och sociala aspekter. I en ekonomisk ekvation är naturen värdelös och därmed gratis att använda lite hur man vill, trots att det är den som ger oss våra livsförutsättningar. Det är just detta förlegade synsätt som kommer att utsätta de ekonomiska och sociala aspekterna för oerhörda prövningar när naturen kollapsar och livsutrymmet så småningom ebbar ut. Det handlar om att ta ansvar i nuet för framtiden och den kommande generationen.
WWF har sammanställt tre konkreta åtgärder vilka man hoppas länder förbinder sig till att genomföra. Ålands autonoma ställning utgör inget hinder i att anamma dessa, utan tvärtom kan vi föregå med gott exempel.
1. Naturen måste skyddas mer. Det är viktigt att upprätthålla naturskyddsområden och att rekonstruera områden som människan gjort svagare. Stater måste förbinda sig till skyddsmålsättningen på 30 procent, vilket är en del av åtgärderna som föreslås på FN:s biodiversitetsmöte kommande vår.
2. Vid sidan av skyddandet behövs heltäckande förändring. Om användningen av naturresurser inte minskar och produktionen inte anpassat till naturen så kan naturen inte återhämta sig.
3. Livsmedelsindustrin och konsumtionen måste göras mer hållbar, till exempel genom att öka mängden växtbaserade livsmedel.
ÅLANDS NATUR OCH MILJÖ
