Följer Procopter regelverket?
Det var med en klump i magen jag gick från Sjökvarteret förra sommaren. Inte för att jag hade ätit mig mätt på plåtbröd, utan för att jag bevittnat försummelse av det europeiska flygregelverket. Ett regelverk som finns till för att skydda liv och egendom.
I Nyan den 23 juni 2020 ifrågasatte jag hur Procopter tolkar och efterlever det regelverk de har förbundit sig till att följa i det generella flygtillstånd som de flyger passagerare på i hela Finland.
I artikeln framkommer följande ”Traficom utövar dock ingen tillsyn över denna typ av helikopterflygningar”. Tillsynen faller alltså på företaget själva eller allmänheten med mobilkameror. Staden tycker inte det är deras ansvar.
Det är även märkligt att det på Procopters hemsida står att de opererar med ett annat företags flygtillstånd (estniska Aerocopter Ou). Har de ens själva skrivit den interna operationsmanualen de säger sig följa? Denna manual är basen för beviljandet av ett generellt flygtillstånd och beskriver hur man som företag ska efterleva regelverket.
Procopter menar att tusentals timmars erfarenhet ger dem rätten att avfärda min kritik och att det automatiskt betyder att de följer alla regler. Om man övervakat sig själv i tusentals timmar, gäller detta verkligen? Vad händer den gången de tolkar regelverket till sin fördel och det faktiskt sker en allvarlig olycka?
Jag tar hellre upp dessa flygsäkerhetsfrågor nu än i en haverikommission.
Procopter opererar med helikoptertypen Robinson R44. Denna typ har endast en motor och därmed klassificeras den alltid i prestandaklass 3, den lägsta av tre prestandaklasser.
Prestandaklass 3 definieras i regelverket som:
“Verksamhet som i händelse av motorbortfall när som helst under flygningen … kräver en nödlandning i en enmotorig helikopter”
Detta är grundbulten i hur man bör planera sin flygning med en helikopter som brukas i prestandaklass 3. Om man i samma regelverk även läser det första stycket som handlar om helikoptrar så står det följande:
“Helikoptrar ska brukas i prestandaklass 1 när de flygs till/från flygplatser eller utelandningsplats i en tättbebyggd ogynnsam miljö …”
Tättbebyggt område definieras som:
“Varje område i anslutning till storstadsområde, stad eller bebyggelse som väsentligen används för bostadsändamål, kommersiell verksamhet eller rekreation.”
En ogynnsam miljö definieras bland annat som:
• En miljö i vilken en säker nödlandning inte kan utföras därför att ytan är olämplig
• Där personer eller egendom på marken utsätts för en oacceptabel risk
• De delar av tättbebyggt område som saknar områden för att genomföra en säker nödlandning
En ambulanshelikopter med två motorer brukas oftast i prestandaklass 1 och får därmed landa vid sjukhuset trots att det saknas nödlandningsplatser i närheten.
Vad hade de som skrev regelverket för avsikter? Ville de skydda allmänheten eller ett företags intressen?
En nödlandning utan drivande motor sker genom att på ett kontrollerat sätt glidflyga mot marken, en så kallad autorotation. En autoroterande R44 kan i bästa fall glidflyga 5 meter framåt för varje meter den sjunker mot marken. Vid landning bromsar man sjunkhastigheten genom att glida ut längs marken och då behövs det gott om utrymme. Flyger man med låg fart vid en start eller landning så blir det mest att försöka sikta på något mjukt rakt nedanför.
Hur lyckades Procopter definiera en parkeringsplats mellan en befolkad hamn och ett bostadsområde mitt i Mariehamn som en glesbebyggd gynnsam miljö? Hur trovärdigt är det att årets “justeringar” är tillräckliga?
Procopter hänvisar till att det finns ”massor av utrymme” vid den nya platsen. Har man varit där upptäcker man en planare del på cirka 30 x 30 meter som är lämplig att landa en R44 på. Resten av fältet upptas av träd och en ogynnsam kulle med ett konstverk i mitten.
Platsen är en förbättring om man landar med en drivande motor. Den är dock fortfarande omringad av bebyggelse utan tillräckligt säkra nödlandningsplatser. Om man skulle starta ut över Slemmern och motorn stannar efter att man passerat strandlinjen så är det omöjligt/olämpligt att återvända till land på grund av den låga farten och höjden. Med största sannolikhet måste man nödlanda i vattnet med en huvudrotor som snurrar med 7 varv/sekund. I regelverket står det:
”Helikoptrar ska vara konstruerade för landning på vatten eller certifierade för nödlandning på vatten i enlighet med relevant certifieringsspecifikation eller utrustade med nödflottörer när de brukas i prestandaklass 3 vid flygning över vatten utanför ett säkert nödlandningsavstånd från land”
En R44 är inte konstruerad för att landa på vatten och då behöver den nödflottörer. Förra årets helikopter hade inte denna utrustning. Nödflottörerna måste normalt installeras redan från fabrik, kostar att underhålla och minskar den tillgängliga nyttolasten (till exempel extra passagerare). Procopter verkar undvika att uttala sig om de till i år avser beakta detta.
Kommer Procopter åtminstone se till att alla ombord bär flytvästar under hela skärgårdsfärden? Det är upp till operatören att avgöra detta om man flyger över vatten i prestandaklass 3.
Finns det något annat som Procopter kan förbättra när det gäller flygsäkerheten?
”Operatören ska säkerställa att procedurer för start och ankomst utformas för att minimera effekten av helikopterbuller.”
Om Procopter hade haft den minsta respekt för invånarna i Mariehamn så hade man startat från flygplatsen och då också enkelt hunnit stiga till den lägsta höjd man i regel måste hålla över en stad eller folksamling (minst 1 000 fot/cirka 300 meter). Flygplatsen är dessutom säkerhetsmässigt utformad för flygverksamhet och det finns stora öppna ytor att välja en fördelaktig startriktning beroende på den rådande vinden.
Vidare anser jag att lyxkonsumtion av helikopter inte är förenlig med hur man bör leva för att ta hand om denna planet och varandra. Det är inget som kännetecknar en strävan mot ett bärkraftigt samhälle och bidrar sannerligen inte till en “renare och tystare stadsmiljö”, som det så taktfullt går att läsa på Mariehamns stads hemsida.
ANDREAS HÄGER,
flygingenjör, kommersiell helikopterpilot
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Vi på Procopter opererar med väldens mest allmänna helikoptertyp som används väldigt mycket runt om i välden till just sightseeing och ett flertal andra jobb. Vi som en helikopteroperatör har stort ansvar när det gäller säkerhet och vi tar det på allvar. Vi följer de regler som gäller. Det är bra att en enskild individ kan ta upp en diskussion om ett så viktigt ämne.
På grund av att Rockoff blev inställt i år har vi också bestämt oss för att hoppa över detta år.
Vi ses 2021!
GEORG FALKSTEDT,
Procopter oy
