Följden av en försenad Finlandskabel
I onsdagens Nya Åland beskrevs nuläget för Kraftnät Ålands projekt att förverkliga den nya Finlandskabeln. Det är en allvarlig situation Åland befinner sig i då det finns risk för fortsatta förseningar vars kostnader elanvändarna riskerar att få betala.
Kraftnät Åland gjorde redan 2006 sin analys klar att Åland bör bygga en likströmsförbindelse till Finland för att trygga försörjningsberedskapen. Den analysen har Arbets- och Näringsministeriet i år bekräftat att är riktig. Åland kan inte vänta ut några nya finländska analyser av försörjningsberedskapen. Nu bör Finlandskabeln förverkligas och det bör ligga i alla politikers, landskapets tjänstemäns och andra ansvariga aktörers uppgift att arbeta och agera för att hålla tidsplanen.
Det var inte bra att behandlingen av Finlandskabeln i de finska ministerierna blev tidsmässigt samtidigt som behandlingen av eventuella produktionsstöd för vindkraft. Det är två skilda ärenden, vindkraftsmöjligheten borde helt och håller ha kunnat få bli en bonus. Nu ser det ut som att sammankopplingen blev frågeställning för tjänstemännen i ministerierna.
Redan i dag har Ålands Elandelslag i vissa användarkategorier de högsta elnätspriserna i Finland. Det beror inte bara på ÅEA:s egen eldistribution utan främst på Ålands insulära ö-läge med krav på reservkraft, regionnätsavgifter till Vattenfall, dyrt stam- och distributionsnät jämfört med överföringsvolymer m.m. vilket allt fördyrar. Finansministeriet ser dessutom ut att få igenom en höjning av elskatten vilket höjer ÅEA:s distributionspris med ca 14 procent. Efter höjningen av elskatten är ÅEA:s distributionspris för en snittkund med ca 12.000 kWh/år ca 30 procent högre än motsvarande i Finland.
Då Finlandskabeln är byggd måste kostnadsstrukturer som befintlig reservkraft och regionnätsavgiften till Sverige försvinna. Om kabeln byggs kan det finnas möjlighet att transitera energi mellan Finland och Sverige men dessa eventuella intäkter är oklara i dagsläget.
Om vi inte räknar in några kostnadssänkande delar kommer Finlandskabeln med 60 procent statsstöd att höja distributionspriset med ca 16 procent. Med 40 procent statsstöd 24 procent. Därför måste alla de som har möjligheter att påverka dessa kostnadsstrukturer göra sitt yttersta för att minimera slutpriset. ÅEA stöder fullt ut anhållan om 60 procent statsstöd och anser att den är nödvändig och motiverad ur kostnadssynpunkt.
Åland, elanvändarna och näringslivet har inte råd att eldistributionspriset rusar i höjden ytterligare. Men samtidigt har Åland inte något alternativ till denna investering. Att Finlandskabeln försenas eller att satsningen planeras om riskerar endast att förorsaka ännu högre kostnader för slutanvändarna.
Samhället utvecklas, elanvändarna ökar i antal och elanvändningen växer. Vid försening försämras försörjningstryggheten för elanvändarna, vilka då skall förlita sig på otillräckliga resurser. Vi tror inte att elanvändare och näringsliv accepterar detta trots att priset då skulle vara lägre. Risken för långa elavbrott i stamnätet är inte acceptabla i ett samhälle som utvecklas och därför bör också försörjningstryggheten förbättras.
Dessutom är det så att det vid förseningar av projektet kan uppstå situationer där snabba tillfälliga och ännu dyrare lösningar måste aktualiseras med prishöjningar som följd och ändå finns den stora framtida investeringen kvar att förverkliga. ÅEA motsätter sig tillfälliga lösningar vars kostnad elanvändarna får betala för lång tid. I så fall är det kanske bättre att Åland skulle acceptera risken för ett allvarligt avbrott i stamnätet om man vet att det är för en begränsad tid.
Men även med 60 procent statsstöd för Finlandskabeln blir satsningen dyr för elanvändarna. Därför är det viktigt att branschen tar sitt ansvar för att samverka och där det är möjligt arbeta för att onödiga nya kostnadsstrukturer inte byggs upp och att befintliga kostnadsstrukturer minimeras.
Ålands Elandelslag / Jan Wennström
