Fler i arbete minskar bidragsberoendet
I dag är minimilönen cirka 1.400 euro per månad vilket betyder att den som är låginkomsttagare och arbetar heltid får ut cirka 1.218 netto. Enligt en av ÅSUB:s färska utredningar är fattigdomsgränsen på Åland definierad till 11.024 euro per år eller cirka 917 euro per månad. Ungefär 13 % av alla hushåll och cirka 30 % av alla enpersonshushåll ligger under denna fattigdomsgräns när man bortser från eventuella skattefria sociala bidragsinkomster. Inklusive bidragen är det naturligtvis väsentligt färre som är fattiga.
Vad kan man då dra för slutsatser av detta? En sak är uppenbar, i inget av dessa enpersonshushåll arbetar personen heltid för då skulle inkomsten vara minst 300 euro över fattigdomsgränsen. Ett annat faktum är att Åland i april 2007 hade 437 lediga arbeten och 269 öppet arbetslösa. Det fanns alltså 168 fler lediga jobb än arbetslösa. Av statistiken vet vi också att den vanligaste åldern på den som lyfter socialbidrag är 18-25 år.
Jag tror inte att det i detta läge vore så klokt att börja tala om att generellt höja bidragen för att avhjälpa fattigdomen. Tvärtom så borde vi göra så att incitamenten för arbete istället ökar. Men när skillnaden mellan ett liv helt på bidrag och ett liv i arbete med låg inkomst är så låg som omkring 300 euro per månad så är utgångsläget riktigt svårt.
Det kan inte vara lätt att gå från arbetslöshet till arbete om man vinner 300 euro på att jobba 160 timmar. Med knappt 2 euro per timme lockar man knappast in så många nya på arbetsmarknaden. Detta är en politisk utmaning. För de flesta tror jag personligen att arbete är en bättre lösning än bidrag.
Anthonio Salminen (fs)
