Finska ska vara meriterande – men inte ett krav
Finskaundervisningen på Åland är ett stort misslyckande, lyder rubriken på en ledare signerad Nina Fellman den 31 januari.
Fellman menar att finskaundervisningen i åländska skolor borde reformeras så att tyngdpunkten läggs på praktisk kunskap, köksfinska, framom teoretisk.
Till den avskilda saken har Fellman rätt, men frågan måste sättas i ett större sammanhang; varför ska våra ungdomar, akademiker som praktiker, behöva lära sig finska för att kunna få ett arbete på svenskspråkiga Åland?
Majoriteten av de åländska ungdomarna kan ändå liten eller ingen finska då de väljer att studera vidare i Sverige. Många gör det just av språkskäl och det är föga troligt att de återvänder om det krävs kunskaper i finska för att få jobb på Åland.
För att locka tillbaka våra ungdomar efter avslutad utbildning i Sverige bör vi istället vinnlägga oss om att erbjuda så många svenskspråkiga arbetsplatser som möjligt. Både nu och i framtiden.
Därför bör fokus ligga på att förenkla skattegränsens biverkningar mot framför allt Sverige samt aktivt arbeta för att Åland inte heller i praktiken ska räknas in i det finska handelsområdet, helt i enlighet med EU-rätten som i det här fallet tyvärr mest verkar vara teori. Att exempelvis Clas Ohlson med huvudkontor i Sverige väljer att etablera sig på Åland via sin finska avdelning visar tydligt att vi politiker måste börja leverera för att få godkänt betyg på området.
Som vidare inspirationskälla till åtgärder kan man med fördel läsa de tankar som presenterades i den språkpolitiska kommitténs betänkande från 2006 ”Insatser för svenska språkets ställning”.
För hur vi än vänder och vrider på det är det inte genom att utgå från att finskaundervisningen är det största misslyckandet som vi utvecklar Åland till en attraktivare plats för våra ungdomar att leva, arbeta och bo på.
Då går vi istället snabbt samma språkliga öde till mötes som finlandssvenskarna och kan vinka adjö till dem som väljer att studera i Sverige.
Det är därför vi i Ålands Framtid jobbar för ett näringsliv där finska liksom andra språk ses som en merit, och inte som ett krav för att kunna få arbete. Vi är övertygade om att den åländska ungdomen i allmänhet delar den ambitionen.
Ålands Framtids lagtingsgrupp
Axel Jonsson
Brage Eklund
Anders Eriksson
