Finns det oredovisade planer?
Mariehamn är det självstyrda Ålands ekonomiska, sociala och kulturella centrum, brukar det heta i skrifter med Landskapsregeringen som huvudman.
Harangen är välment men är inte längre särskilt aktuell. De ekonomiska aktiviteter som ligger utanför Mariehamn och dess ekonomiska influensområde, i realiteten fasta Åland, är obetydliga och, med nuvarande tendenser, snart obefintliga. Mariehamn med omnejd har inom ett flertal sektorer tillskansat sig en monopolsnarlik ställning. Genomgående har det skett med det offentliga som huvudfinansiär. Inom besöksnäringen har det skett den senaste tioårsperioden. Ålands TuristFörbund har fått agera draglok och samordnare.
Besöksnäringen, det vi kallar turismen, står för paradexemplet. Av de kassaflöden och mervärden som genereras tillfaller kanske upp till 99 procent landskapets centralort med omnejd. Glesbygden får nöja sig med några tiondelsprocent.
Det syns inte en krumma till positiva viljeyttringar eller förståelse för turismens läge och framtid i våra skärgårdsregioner. Motståndet är kompakt, trampa inte in på våra revir, golf, konferens och liknande aktiviteter, med något lite mer generösa budgetupplägg.
Och följdfrågorna pockar på och många blir de. Hur är den framtida kommunala skattebasen tänkt att se ut i utskärskommunerna? Kommer beroendet av landskapsstöd att rentav öka? Det är ett rimligt antagande då service- och vårdbehovet ökar. Känns det riktigt, i varje fall på moralisk grund, att ifrågasätta glesbygdskommunernas och dess invånares rätt till kontinuerliga förhöjningar av landskapsandelarna, också per capita, i ett läge då all näringslivstillväxt förnekas dem??
Den bestående stöttan i samhällsbygget har ändå visat sig vara den andliga dimensionen, det som brukar kallas rätts- och solidaritetskänsla samhällsgrupper emellan?
Varje samhälle måste ha en balans mellan det offentliga och det privata, det s.k. entreprenörskapet. Under en lång följd av år har de privata satsningarna lyst med sin frånvaro. Konsekvens; jobben försvinner, skattebasen smalnar och bidragsbehovet stiger.
Bl.a. Brändö Golf är allt igenom ett privat initiativ tänkt att bryta trenden, få igång investeringarna och återställa något av framtidstron. Då, när projektet drogs i gång för 4 – 5 år sedan, var mottagandet positivt, somriga vindar i umgänget. Nu ersatta av isiga polarvindar.
Kanske finns det oredovisade planer hur det ska redas upp, att stärka skattebasen och göra kommunerna i högre grad självbärande? I så fall finns alla skäl i världen för berörd myndighet att offentliggöra sina planer.
Och med en krympande fast bosättning och en turism som lämnar allt lägre netton, som exempelvis Brändö med fyra butiker%u2026.,
Nu ger juletid tid till både eftertanke och glögg,
I all vänlighet,
Torsten Nordberg
