SÖK
MENY
Finns angelägnare saker än tunnel
Som en replik till Hans Mikael Holmströms insändare, där han skriver att jag ägnar mej åt ”Cherrypicking” för att det passar min ”tes” och mina ”teorier” medan Holmström själv (endast?) presenterar fakta, kan jag berätta att körsbären valde nog tunnelkommittén åt mej.
Jag har följt den långvariga debatten om Föglötunneln och av intresse tänkte jag undersöka hur tunnlar ser ut och då föll det sej naturligt att jag letade på Fröya-tunneln eftersom den nämns av tunnelkommittén och Hitra-tunneln fanns omskriven då tidigare finansutskott hade besökt den för flera år sedan. Konstigare än så var inte mitt val av tunnlar.
Vad som däremot fångade mitt intresse var att bägge dessa tunnlar som bara är 25–30 år gamla nu skall renoveras fullständigt, alternativt byggas helt nya tunnlar. Jag har ingen aning om orsaken till en så omfattande renovering men tänkte att detta helt flyttar fokus på resonemanget om billiga driftskostnader och gör det näst intill omöjligt att prissätta underhållskostnader ifall det med 30 års mellanrum behöver byggas nya eller genomgås fullständiga renoveringar.
Samtidigt läste jag om kostnadskalkylerna för nybyggena och tänkte att de stämmer inte alls med uppgifter som förekommit om Föglötunneln. Som jag skrev vet jag inte vilken säkerhetsstandard det är tänkt och om de går att jämföra, men bilder som förekom visade inte några jättetunnlar med många olika separerade körfiler. Kostnaderna för nya Fröya- och Hitra-tunnlarna har säkert också beräknats av fackfolk och knappast har de heller någon orsak att framföra oriktiga siffror och vad det verkar har de hunnit längre i sina projekt.
Jag letade också andra tunnelprojekt men hittade inte något i Föglö prisklass men däremot dyrare än Fröya och Hitra. För närvarande behöver inte Holmström och jag strida om byggkostnaden för fakta kommer då anbuden finns och då troliga anbudsreservationer prissatts.
Holmström skriver ”Tack vare detta finns det möjlighet att finansiera tunneln i 30 år genom att nyttja de inbesparingar man gör från dagens kostnadsmassa! Därefter är tunneln amorterad och klar med decennier av driftår kvar till den fyller 100 år och då enligt branschstandard är fullt avskriven”.
Jag begriper nog inte helt vad som avses men om avskrivningstiden är 100 år undrar jag om alla renoveringskostnader under tiden ingår ifall tunnlar måste renoveras med norsk intervall?
Den enda ”tes” jag har är att då Ålands troligen största infrastruktursatsning genom tiderna planeras hoppas jag kalkylerna beaktar alla verkliga underhållskostnader och inte enbart startar genomförandet på grund av några kommittémedlemmars hurtiga insändare om hur billig driften är för vi diskuterar i alla fall 100-tals miljoner och dessvärre finns det för många exempel på stora projekt som havererat ekonomiskt.
Holmström gläds åt att jag tycker att det ”gärna får byggas en tunnel om de ekonomiska förutsättningarna är gynnsamma” fast han råkade glömma min slutkläm ”men då även med alla underhållskostnader inräknade fast kanske det finns angelägnare saker att använda pengarna till”.
Fortsättningsvis tror jag det finns angelägnare saker att använda pengarna till än en tunnel.
För min del avslutar jag debatten och hoppas tunnelutredaren noggrant beaktar renoveringskostnader i årliga underhållskostnaderna. Eventuellt återkommer jag när anbudssummorna är kända.
KENNETH SUNDLÖF
