Finland och Sverige går med i Nato
Finland och Sverige kommer att gå med i Nato. Det är helt uppenbart. I veckan lämnar regeringen Sanna Marin en säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen. Redogörelsen kommer att ligga till grund för ett finländskt beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Trots det eller just på grund av det anser jag det viktigt att man för en öppen debatt om eventuella följder av en så stor förändring av Finlands säkerhetspolitik. Att föra ett resonemang som är öppet och analyserande anser Rainer Juslin tydligen att är undfallenhet och i mitt fall ett tecken på indoktrinering. Till det vill jag upplysa om att jag i egenskap av styrelseordförande för Ålands fredsinstitut initierade en utredning om Åland och Nato. Utredningen gjordes av Teija Tiilikainen. Den heter ”The Åland Islands and European security” och utkom 1999. Den torde fortfarande finnas att tillgå på Fredsinstitutet. Rapporten är enligt mig mycket bra och lyfter fram de olika scenarier som kan komma att gälla för Ålands demilitarisering och neutralisering vid ett finländskt Natomedlemsskap.
Rainer Juslin saknar helt egna tankar om detta. Istället sätter han stor tillit till Jonas Bladh, Mats Löfström och Pekka Haavisto i denna fråga. Alla tre säkert pålästa och kloka män men vad är det Juslin har för åsikt och hur kommer han att politiskt säkerställa att landskapsregeringen slår vakt om Ålands särskilda internationella status som det formuleras i Maastrichtavtalets protokoll 2. Annars kan det gå som med vårfågeljakten då prominenta åländska politiker intygade att de fått löfte av höga tjänstemän att jakten skulle skyddas vid ett EU-inträde och fortsätta enligt vad traditionen bjuder.
Rainer Juslins insändare brister i analys och eftertanke. Min krönika var ett försök att fördjupa diskussionen. Det politiska händelseförloppet i Nato-frågan är ovanligt snabbt och det är lätt att bara tro utan att reflektera. Min förutsägelse är att Finland och Sverige med sina socialdemokratiska statsministrar i spetsen ansöker samtidigt om medlemskap. Detta förändrar säkerhetspolitiken i Norden, Östersjöområdet och inom Europeiska unionen. Ryssland kommer att möta ett ännu större militärpolitiskt block och hota med aggressiva motreaktioner. Något de flesta experter avfärdar som ofarligt. Natos samlade militära makt är enorm. Putin förefaller bara fatta ett sådant språk.
Men kriget i Ukraina för troligen med sig mycket mer. Vi kan räkna med en ny världsordning. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland samt det minskande beroendet av gas och olja från Ryssland leder till en polarisering av världen i två block. Den västliga, demokratiska världen under Nato och den östliga, auktoritära med ännu oklara militära alliansbildningar.
Historien upprepar sig plågsamt mycket.
Bristen på debatt om Ålands demilitarisering och neutralisering är sorgligt undfallande. De ansvariga förefaller närmast rädda för frågan. Rädsla kan i vissa fall botas med kunskap och eftertanke. Det ska bli spännande att läsa vad regeringen i Finland har för tankar om Ålands demilitarisering och neutralisering i sin kommande redogörelse. Landskapsregeringen är sent ute. Vad kommer ni att säga om saken i riksdagens utskott ?
BARBRO SUNDBACK
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
