DELA

Färger är mycket mer än bara färg

Häromdagen kunde vi läsa i den lokala dagspressen om ”Operation giftfritt dagis” som inletts på initiativ av Ålands Natur & Miljö, vilket är i högsta grad både önskvärt och lovvärt. Man har försökt göra sig av med så kallade ftalater, mjukgörare i plast som kan orsaka allvarliga hormonstörningar. Bra så. Nu skall man fundera på hur man kan gå vidare. Mitt tips: Titta på färgen på väggar, tak och snickerier! Här finns dessvärre många obehagligheter att upptäcka.

Många vet numera att färger som innehåller organiska lösningsmedel är skadliga både för miljön och för oss människor. Vi vet att aromatiska kolväten ger oss nervskador och därtill orsakar skador på skog och grödor för miljardbelopp årligen. Det handlar om stora mängder som reagerar med kväveoxiderna i luften och bildar det tunga marknära ozonet som ständigt driver omkring nära havs- och jordytan och orsakar mycket skada. Vi vet. Och vi har börjat lära oss undvika dessa färger.

Akryl- och latexfärgerna som använder vatten som lösningsmedel anses som ett bättre och mindre aggressivt alternativ. Idén är lika enkel som genial: Små plastkulor svävar omkring i vatten. När vattnet avdunstar så smälter kulorna ihop till en diffusionstät hinna. Dock är även dessa färger en biprodukt till olja (och bidrar till ökat koldioxidutsläpp) och dessutom är de inte alls så oskyldiga som man vill få oss att tro. De innehåller en rad tillsatser som ftalater, anti- skinn/skum och konserveringsmedel, mögelhämmande substanser med mera, som vi redan vet att ger oss allergier. Och därtill slår de ut reningsverkens nyttiga bakterier (eftersom man rengör sina målarverktyg i rinnande vatten och släpper ut i avloppet – vilket är förbjudet, men som de flesta gör i alla fall). Även dessa färger släpper faktiskt också ut några gram organiska lösningsmedel per kvadratmeter vid avdunstning. Inte alls bra.

En annan sak är pigmenten/brytfärgerna. Vet någon vad de innehåller? Många pigment är rena giftet. Deras sammansättning redovisas aldrig i varudeklarationen (gissa varför). Dessutom har olika pigment väldigt olika egenskaper förutom att bara ge färgen en viss kulör. Nästa gång du skall köpa färg, fråga din färghandlare vad burken innehåller, förutom det som står på förpackningen. Hen kommer varken att kunna eller vilja svara.

Linoljefärgen har ju ansetts som en harmlös och ren naturprodukt men dessvärre stämmer inte heller det. Vid fabriksframställning ångas linfrömassan under tryck tillsammans med lösningsmedel och… så var vi där igen! Färgens egenskaper är tyvärr också betydligt överskattad vilket beror på att man ser hur hundraårig gammal färg idag fortfarande är i gott skick, om än lite mattare, och tror att dagens linoljefärg har samma kvaliteter – vilket inte är fallet. Förr blandade man nämligen in bly i färgen vilket gav den en elasticitet och vidhäftningsförmåga och hållbarhet som dagens färger saknar. Det är i och för sig bra för miljön och vår hälsa att man tagit bort blyet men å andra sidan har vi fått en färg med betydligt sämre egenskaper. Dessutom tillsätter man mer eller mindre terpentin vilket medför att man även här släpper ut 15-20 gram lösningsmedel per målad kvadratmeter. Man kan visserligen klara sig undan med att bara röra ned ett oskadligt jordpigment i rå linolja till en tjock nästan pastaliknande färg som man med mycket möda gnuggar ut men hur många orkar med det?

Det finns faktiskt några alternativ som bland annat: Slam- kalk- kasein- eller limfärg. Och framförallt äggoljetempera! Men mer om det i min följande insändare.

Jonnie Listherby