EU-valet och Östersjöns hälsotillstånd
Inför EU-valet finns det anledning att påminna om vilka konkreta frågor de som blir invalda förväntas föra fram och arbeta med under den kommande valperioden. En fråga som är betydelsefull för skärgårdsbefolkningen och som därför på ett naturligt sätt borde intressera de åländska kandidaterna är Östersjöns hälsotillstånd, där ett av problemen är de snabbt ökande sälarna, som på grund av det onaturligt stora individantalet nu är på väg att utplåna sig själva. Dessutom är Östersjösälarna mellanvärd för en parasit som hotar torskbeståndet i hela Östersjön.
Den förbättrade biocidsituationen medförde att sälarnas förökning tog ny fart och vid inventeringen år 2015 beräknades antalet i Östersjön uppgå till cirka 60 000 individer. Med en normal årlig tillväxt uppgår antalet redan nu till 80 000 eller ännu flera, som varje år konsumerar över hundra miljoner kilo fisk.
Förutom att torsken minskar i antal genom sälarnas konsumtion, och att de fiskar som återstår är magra och småväxta på grund av parasiterna, är beståndet i stora delar av Östersjön redan oförmöget till normal reproduktion, vilket naturligtvis hotar hela torskbeståndet. När man rensar en smittad torsk kan man med blotta ögat se den 1-2 centimeter långa, maskliknande parasiten i fiskens lever.
En enda torsk kan innehålla hundratals av dessa parasiter som av yrkesfiskarena kallas ”sälmask”. Om torsklevern inte upphettas tillräckligt vid tillagningen, kan parasiten överföras även till människan.
På grund av att jakt- och marknadsföring av sälprodukter har varit strängt begränsad eller förbjuden i många år, och att sälarna dessutom saknar naturliga fiender – predatorer, har Östersjön nu en enorm sälstam som ökar kraftigt för varje år.
Alla dessa restriktioner som gjordes med avsikt att skydda sälarna, har i verkligheten inneburit helt motsatt effekt; sälarna har ökat i sådan omfattning att de nu hotar sin egen existens på grund av ett nytt utbrott av det smittosamma PDV-viruset (Phocine Destemper Virus) som tidigare dödade över 20 000 sälar i Östersjön.
Enstaka fall av viruset har redan konstaterats, vilket är en tydlig varning om att smittan när som helst kan spridas genom hela den onaturligt täta sälpopulationen, med tiotusentals ruttnande sälkroppar som följd i det redan mer än tillräckligt förorenade innanhavet Östersjön.
Man måste inte vara vetenskapsman för att förstå vilken betydelse för torskbeståndet sälarna har som mellanvärd för denna parasit, och att en kraftig minskning av sälstammen därför är nödvändig om både torsken och sälarna skall kunna räddas. Båda dessa arter är nu på god väg att vårdas till döds på grund av EU:s orealistiska skyddsbestämmelser, och av samma orsak håller skärgårdsbefolkningens urgamla säljaktstraditioner på att försvinna i glömskans ogenomträngliga mörker!
Eftersom EU är skyldigt till den här allvarliga situationen, är det både logiskt och rimligt att EU bidrar genom att avbyråkratisera jaktbestämmelserna så att återställandet av den ekologiska balansen i Östersjöns djurliv möjliggörs. Men det räcker inte med enbart förenklade bestämmelser; situationen är nu akut och om Östersjöns sälar och torskfisket skall kunna räddas, krävs omedelbart en kraftig ökning av jaktuttaget som reducerar antalet sälar till en normal nivå, vilket för Östersjön är maximalt 40 000 individer. Detta borde stimuleras- och bekostas med EU-bidrag för skottpengar samt för utbildning, utrustning och avlöning av ett tillräckligt antal yrkeskunniga säljagande skärgårdsbor, från Östersjöns alla kuststater!
Min fråga är därför; är Ni som ställer upp i EU-valet villiga att enligt förslaget här ovan arbeta för att återställa den ekologiska balansen i Östersjön och därmed för framtiden rädda både torskfisket och sälarna?
JENS HARBERG
