DELA

Ett modernt naturskydd

Vi är inne i det sjätte massutdöendet med en ökande press på naturresurser, en stark exploateringstakt och en skenande klimatförändring. Som en konsekvens minskar de gratistjänster naturen erbjuder oss såsom tillgången till frisk luft, rent vatten, god jordhälsa och pollinering för våra livsmedel.

EU lanserade i fjol sin biodiversitetsstrategi som en följd av den gröna given. Strategin förutsätter att medlemsländer senast 2030 ska ha 30 procent av vatten- och landområden skyddade varav 10 procent dessutom ska åtnjuta strikt skydd. Ett område med strikt skydd har lagstöd och förhindrar mänskliga aktiviteter som stör naturliga biologiska processer.

På grund av att naturskyddet länge haft en svag politisk tyngd har Åland en anmärkningsvärd låg skyddsgrad. Knappt 2 procent av marken och 3 procent av vattnet har någon form av strikt skydd. Omkringliggande länder har en skyddsnivå på 13 procent som jämförelse. Det finns inga vetenskapliga argument som skulle ge skäl för den låga åländska nivån, snarare tvärtom.

Åland har länge ansetts vara ett artrikt område jämfört med våra närområden. I takt med besprutningsmedel, kalhyggen, monokulturer, igenväxning, övergödning och exploateringstakten har den stora mångfalden försvunnit och hotas alltjämt. Av Finlands alla kända arter är var nionde hotad och av alla naturtyper är till och med varannan hotad. På Åland finns ungefär var femte art på hotlistan. Det finns därtill många arter på Åland som inte alls eller mycket sällan påträffas i Finland. Detta gäller också den marina miljön. Inom ramen för FN:s biodiversitetskonvention för några år sedan utsågs vattenområdena på och runt Åland till särskilt marinbiologiskt viktiga i Östersjön.

EU:s skyddsmål handlar inte om att skramla ihop valfria områden för att uppnå vissa procentsatser. Det handlar om att värna den mångfald som håller på att försvinna och återställa den för vårt allas bästa. Den åländska naturen är i minst lika stort behov av det. Det är därför obegripligt att höra politiska röster som vill lägga över ansvaret att uppnå målsättningarna på resten av Finland.

Senast 2023 ska Åland visa betydande framsteg till EU. Den nyss klubbade budgeten för Åland tar utmaningen på allvar och kommer med just sådana framsteg. Med Hållbart initiativ i regeringen görs den största insatsen någonsin på ett bräde för att skydda åländsk natur. Att avsätta stora delar av landskapets egna fastigheter till naturskyddsområden ökar nämligen skyddsgraden med nästan det dubbla. Utöver investeringar i nya reservat ingår också Åland i storskaliga EU-projekt för att bland annat inventera biologiskt viktiga vatten- och landmiljöer.

Inte att förglömma är vikten av att stärka medborgarengagemang för naturvården. Landskapsregeringen avser därför öppna upp möjligheterna till frivilligt skydd med inspiration från de finska programmen Metso och Helmi. Frivilliga skyddsformer och medborgarengagemang kommer inte att ersätta naturreservaten, en villfarelse som sprids från vissa politiska håll, men bör utgöra en mycket större del i kommande naturvårdsarbete.

Ytterst handlar allt om hur mycket mer vi människor ska ta natur i anspråk för våra behov. Behöver vi exploatera mer eller kan vi samarbeta mer på de redan bebyggda områdena? Kan vi hitta nya sätt att ta hand om vår natur så att vi återställer och återskapar det Åland vi vill ha? Lyckas vi, kommer vi att höja attraktionskraften både att bo i och besöka vårt fantastiska örike.

SIMON HOLMSTRÖM

ANNETTE BERGBO

HÅLLBART INITIATIVS LAGTINGSGRUPP