Esplanadens lindar kan bytas ut mot ek
Att lindarna i Esplanaden är i dåligt skick har vi i sommar fått uppleva flera gånger. Förnyandet av trädbeståndet i Esplanaden är ett stort ingrepp i stadens trädkultur, som måste ske inom en ganska nära framtid. Åtgärden är omfattande och kräver planering. För Mariehamnarna, men även för alla övriga ålänningar för den delen, är en saklig debatt om trädens framtid hälsosam.
Det är nu, innan den praktiska förnyelseprocessen inleds i större omfattning, som vi har möjlighet att framföra åsikter som kan påverka skeendet. Själv upplever jag lindarna som avlägsna släktingar, men jag inser ändå att tiden n närmar sig då de måste ersättas med nya träd. Jag vill därför inleda diskussionen med några synpunkter på hur förnyelsen av denna imponerande lindallé kan genomföras.
Esplanaden är ju i princip en hel stadsdel, som under förnyelsen kommer att genomgå en omfattande förändring. När de stora och gamla träden försvinner, förlorar vi den trygga stolthet som Esplanadens lindar har givit oss under ett helt sekel.
Många har svårt att förstå och inse att även träden har en begränsad livstid, vilket innebär att Esplanadens lindar inte går att konservera eller skydda genom politiska beslut. De måste helt enkelt av biologiska skäl ersättas med nya träd! Den stora frågan är därför hur förnyelsen ska genomföras. Ska stora delar av Esplanaden ersättas på en gång, eller ska träden utbytas i sakta mak vartefter de ruttnar och dör?
Att svampangripna- och rötskadade träd när som helst kan falla och ställa till elände, eller att de åldriga trädens grenar bryts och rasar ned, innebär risk för olyckshändelser, vilket också är en anledning till att lindarna nu måste ersättas med unga och friska träd.
På grund av biologiska och ekonomiska orsaker skulle det vara fördelaktigast att förnya större delen av Esplanaden på en gång. Men jag är medveten om att ett sådant förslag är som att svära i kyrkan och uppfattas som allt för våldsamt. Därför kommer förnyelsen troligen att ske långsamt, genom att sjuka och döende träd tas bort och småningom ersätts med nya. En metod som kräver flera decennier av förfulande och störande ingrepp i Esplanaden.
På grund av mycket varierande ålder blir träden olika stora med denna långsamma förnyelsemetod, vilket medför en ojämn och trasig allé de närmaste årtiondena, innan de nya träden har växt till sig och storleken har utjämnats.
En ganska måttfull förnyelsemetod skulle vara att vänta så länge som möjligt och därefter med något års mellanrum ersätta en av Esplanadens fyra trädrader per gång, och att då börja med någon av de två mellersta raderna. På detta sätt skulle förnyelsen bli kortvarigare, utan att upplevas som allt för våldsam, samtidigt som träden blir jämnare i ålder och storlek. Det här kan man naturligtvis ha olika synpunkter på, men det viktigaste just nu är att utarbeta och fastställa en plan med bestämmelser om hur och när förnyelsen ska genomföras.
Angreppet av svampen Stubbdyna (Kretszchmaria deusta) sprider sig nu snabbt från träd till träd. Svampsporerna ligger sedan kvar i jorden vilket gör det problematiskt att förnya Esplanaden med trädslaget lind, som då kommer att smittas av samma svamp som dödade de gamla träden.
Ska Esplanaden återplanteras med lind, måste man därför försäkra sig om att de nya träden är resistenta mot denna svamp, vilket troligen inte är möjligt. Därför kan byte av trädslag bli nödvändigt, trots att det kan skada stadens renommé som ”Lindarnas stad”.
Om byte av trädslag blir aktuellt rekommenderar jag ek som nytt alléträd. Eken drabbas normalt inte av svampangrepp i samma omfattning som linden. Den trivs bra i den jordart som finns i området; den blir mycket äldre än trädslaget lind; den är tålig och högväxt; och som trädart hör den mera hemma på Åland än linden.
Den som har sett ekarna på ön Visingsö i Vättern, inser nog att ek är ett minst lika bra alléträd, och kanske bättre än lind. Om det blir aktuellt att byta trädslag, skulle en studieresa till Visingsö ge stadens ansvariga värdefull information om trädslaget ek.
Vi som är intresserade av stadens trädkultur ser med intresse fram mot att få veta vilka planer för Esplanadens lindar, som stadens ansvariga har. Vi kan inte skjuta problemet framför oss längre. Träden når inom kort sin biologiska maximiålder, vilket innebär att de flesta inom något årtionde kommer att dö av svampangrepp. Därför krävs det handling nu.
JENS HARBERG
