Enkäten handlar om propaganda
2 700 ålänningar funderar som bäst på vad de ska svara på enkäten om den framtida kommunindelningen. Själva enkäten saknar dock helt och hållet betydelse för slutresultatet. Enkäten handlar mera om propaganda än någonting annat.
Sjögren-regeringen har snart satsat över 300 000 euro på sitt stora paradnummer med målet att minska på antalet kommuner. Denna mängd pengar borde istället ha satsats bl.a. på att snabbt få fram ny social lagstiftning, hjälpa kommunerna att få till stånd den lagstadgade kommunala socialtjänsten och inte minst på att motverka effekten av de för Åland förödande reformerna som planeras i Finland.
Kommunjippot har alltså fått ta alltför stor del av knappa resurser och det absurda är att allt egentligen saknar betydelse. Orsaken är att landskapsregeringen idag saknar inflytande över den kommunala sektorn vad gäller förändringar i kommungränserna. Landskapsregeringen har dock två instrument att spela med: dels pengaflödet till kommunerna, dels kommuninvånarnas (eventuella) brist på förståelse för den egna kommunens existens.
Det första instrumentet ljuder som bäst via Ålandsbudgeten för 2017 där kommunerna får beskedet om att de inte kompenseras på samma sätt som de finländska grannarna. Trots att alla drabbas av samma avtal, dvs. konkurrenskraftspaketet med bl.a. sänkta skatter. Kommunsektorn på Åland har givetvis protesterat mot landskapsregeringens vacklande budskap.
Det andra instrumentet är alltså att via propaganda och enkätutskick försöka få invånarna i Geta, Sund. Saltvik m.fl. att tycka att det vore bra med större kommunala enheter. Varför är då denna åtgärd viktig med tanke på mitt påstående ovan om landskapsregeringens svaga utgångsläge? Svaret är att det via kommunala folkomröstningar går att slå samman kommuner om en majoritet av invånarna stöder detta. Den vägen går det alltså att komma runt de kommuner där de folkvalda ställer sig på tvären den dag landskapsregeringen kräver sammanslagningar.
Det är ovanstående som gjort att jag och andra ansett att landskapsregeringen har totalt fel fokus i kommunfrågan. Först borde landskapsregeringen ha ställt den självklara frågan: vad ska en framtida åländsk kommun ha för uppgifter? Den naturliga följdfrågan lyder lika naturligt: ska kommunerna vara en del av den framtida regionalpolitiken? Därefter skulle landskapsregeringen ha moderniserat lagstiftningen och skapat ett paket med både piska och morötter.
Landskapsregeringens klantiga hantering av kommunfrågan avgjorde för min del när förslaget om yrkande om misstroende lades fram. En regering som saknar struktur i sitt arbete bör fortast möjligt bytas ut.
Harry Jansson
Lagtingsledamot (C)
