Enighet om mera pengar till kommunerna
Nya Åland skriver på ledarplats den 10 mars att den sittande regeringen ”abdikerat i kommunfrågan”. Inget kunde vara mer fel. Regeringen Thörnroos (C) har trots pandemins negativa påverkan på drygt två år dels skapat lagstiftning som slopat det tidigare förbudet för kommunerna att gå samman på frivillig väg, dels skapat en modell för hur sådana processer ska genomföras. I modellen ingår även en generös ersättning för de merkostnader ett samgående medför.
Tack vare nämnda reformer pågår just nu två historiska parallella processer utgående från Sottungas respektive Lumparlands ansökningar om frivilliga samgåenden. Statsvetaren Siv Sandberg håller i processerna och regeringen finns med som både stödjare och betalare. Nu har vi äntligen en kommunreform baserad på verkligheten igång.
Samtidigt ligger nu en lagstiftning om kommuner i svårt ekonomiskt läge ute på remiss. Ett viktigt instrument ifall en kommun inte klarar av sina löpande åtaganden och vi därmed har en situation där invånarnas grundservice hotas. I ledaren nämns påståendet om att sittande regering skulle agera i strid med den europeiska stadgan om kommunal självstyrelse. Ett i sig intressant argument men frågan är varför denna aspekt aktualiseras först nu och inte i samband med att regeringen Sjögren (Lib) påförde kommunerna nya (ofinansierade) uppgifter och samtidigt minskade finansieringen med fyra miljoner?
Perioden 2020-2021 har i praktiken handlat om att städa upp efter regeringen Sjögren och få ordning på hanteringen av kommunala frågor. Handlandet under den förra mandatperioden baserade sig nämligen på den alltför välbekanta myten om att lagtinget kan förändra den kommunala kartan. Den kommunala självstyrelsen rubbas dock inte av politiska nycker utan det behövs en förvaltningsprocess som tryggar bland annat den heliga besvärsrätten.
Det tar dock tid att få ordning gamla synder. Det bevisas inte minst av de utmaningar som finns i att förändra systemet för hur lagtinget ska tillföra medel till kommunerna. Bilden kompliceras av det grundavtal som styr Kommunernas Socialtjänst (KST). Fördelningen av kostnadsansvaret inom KST har skapat en ekonomisk obalans mellan kommunerna. Här finns en viktig delförklaring till varför bland annat Lumparland ser problem med sitt fortsatta betalningsansvar.
Under pandemiåren har extra medel tillförts kommunerna både via lagtinget och den statliga sidan. När den värsta chocken över pandemins påverkan nu klarnat, kan vi även gå vidare med andra planerade åtgärder. Den 9 mars tillsattes en parlamentarisk kommitté vars uppdrag i huvudsak handlar om att föreslå ett finanspolitiskt ramverk för Åland. Ramverket ska omfatta ett antal mål och principer som ska styra finanspolitikens utformning med syfte att vara långsiktigt hållbar och transparent. Budgetpolitiska mål som ska övervägas är bland annat överskottsmål samt fleråriga utgiftstak för Ålands utgifter.
Kommitténs uppdrag handlar således i stort om den offentliga åländska ekonomin där utgiftsposterna består av förvaltning, myndigheter samt överföringar till kommuner och övriga. Kommittén kommer att sammanträda under nästa vecka för att då definiera uppdraget samt dess innehåll omfattande nödvändiga avgränsningar samt fastslå målsättningarna. Det torde vara första gången det tillsatts en kommitté vars uppgift är att skapa en långsiktig samsyn om den offentliga ekonomin.
Gällande den nu aktuella diskussionen om den kommunala ekonomin inklusive KST jobbar regeringen som bäst på ett uppdrag för en politisk referensgrupp stödd av en grupp sakkunniga. Arbetet ska utmynna i en rapport som behandlar bland annat landskapsandelarnas utveckling, relevanta kostnadsutvecklingar, analyser över intäktsutveckling samt fördelningsnycklar.
På basen av rapporten återkommer regeringen i en tilläggsbudget fortast möjligt med förslag på justering av systemet. Detta arbete följer helt det lagtinget slog fast genom att anta Ålandsbudgeten för 2022 inklusive utskottsbetänkande. Faktum är att ett enigt lagting omfattat förslaget om att kommunala sektorn ska tillföras nya miljoner. Frågan är bara hur utökningen sker och på vilket sätt regeringen ska få kommunerna att göra en översyn av grundavtalet för KST.
HARRY JANSSON (C)
ROGER HÖGLUND (C)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
