Energikrisen visar behovet av det förnybara
Energikrisen har på ett tydligt sätt blottat sårbarheten i våra energisystem.
I takt med en ökad ekonomisk aktivitet i återstarten efter pandemin ökar också efterfrågan på energi. Stormaktskonkurrens om naturtillgångar trissar ytterligare upp energipriserna. En femtedel av EU:s elproduktion drivs av naturgas, men gasindustrin har inte haft möjlighet att möta efterfrågan. När gaspriset ökar söker många sig till billigare alternativ såsom kol. I utsläppshandelssystemet är dock kol dyrare, vilket i sin tur driver upp elpriserna. Nyheterna har rapporterat om att energikrävande industrier i Europa har behövt införa produktionsstopp. Indirekta effekter som vi redan sett är kraftiga prisstegringar och brist på bland annat stål. Bedömare menar att worst case scenariot för Nordens del är en kombination av fortsatt låg nederbörd med låga reserver i vattenkraftverken, och en kall vinter, vilket skulle sätta ytterligare prispress uppåt.
Situationen är också ny för Åland. Ålands elandelslag aviserade häromveckan om höjda elpriser. Det skulle inte förvåna om Mariehamns Energi snart måste göra detsamma.
Klimatpolitiken har beskyllts för att elräkningen nu blivit dyrare. Snarare är det frånvaron av tillräckligt ambitiös klimatpolitik som är grundorsaken till dagens situation. Energikrisen visar nämligen hur viktigt det är att bygga bort beroendet från fossila bränslen och sluta förlita sig på rysk gas och saudisk olja. Den visar också på betydelsen av lokal produktion av förnybar energi och energieffektivisering.
Landskapsregeringen meddelade i våras sin ambition att bli centrum för förnybar el i Norden. Med det följer lokal elproduktion, ny teknologi, energilagring och smarta elnät i ett decentraliserat system. Arbetet är redan långt gånget. Flexens projekt Smart Energy Åland arbetar aktivt med konkreta innovationsprojekt. Just nu byggs vindkraftverk som i full produktion på årsbasis kommer att trygga två tredjedelar av Ålands försörjning. Med fortsatta satsningar i solceller, solparker, vindkraft och energieffektivisering kommer vi att ta ytterligare steg framåt.
Ålands goda vindförhållanden har dessutom potential att hjälpa våra närområden. Storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten kan i full utbyggnad motsvara ungefär 100 gånger Ålands nuvarande elbehov. För oss är det viktigt att fortsätta förarbeten och kartläggningar för att komma vidare i arbetet.
Världen är nu inne i en kapplöpning om råvaru- och energitillgångar vilket innebär att prisökningar för alla näringsgrenar är att vänta om inget görs. Uteblivna satsningar i förnybar energi kommer att bita oss i svansen eftersom priset på utsläppsrätter kommer att stiga ytterligare.
Energikrisen får inte skrämma oss från att agera. Snarare tvärtom. Omställningen till ett hållbart samhälle ger oss möjligheter att vinna konkurrensfördelar. Den ger förutsättningar för nya arbetsplatser, företag och skatteinkomster. Under tiden är det viktigt att alla offentliga och privata verksamheter på Åland ser över sin energikonsumtion och ser var inbesparingar kan göras. Åland kan och ska visa omvärlden att det går att genomföra en omställning till samhälle som drivs av enbart grön kraft.
HÅLLBART INITIATIV
OLA SUNDBERG
STADSSTYRELSELEDAMOT
PETER EKHOLM
STADSSTYRELSELEDAMOT
JOHNNY AHLSTRÖM
FULLMÄKTIGELEDAMOT I HAMMARLAND
JOEL LINDHOLM
FULLMÄKTIGELEDAMOT I LEMLAND
ERICA SCOTT
POLITIKRÅDETS ORDFÖRANDE
SIMON HOLMSTRÖM
LAGTINGSLEDAMOT
ANNETTE BERGBO
LAGTINGSLEDAMOT
