DELA

Energibesparing i Mariehamns stad

Med rätta förs diskussioner om att staden måste spara energi. Tyvärr har den diskussionen gått in i en återvändsgränd då stort politiskt fokus lagts på en detalj, nämligen energianvändning per kvm i nya byggnader. Det innebär att fokus tas ifrån det väsentliga, nämligen att spara energi totalt i stadens byggnader. Det fina med energibesparing är att också pengar sparas. I samma anda borde de pengar som satsas på minskad energianvändning sättas där de ger störst besparing.

Att ha lägre energiåtgång per kvm som mått gynnar stora hus. Det gynnar också hus med lågt utnyttjande. (Där ligger staden bra till). I byggnormen i dag är en energiåtgång om 90 kWh/kvm riktgivande men diskussioner förs att stadens krav skall vara 25 % lägre, alltså c:a 70 kWh/kvm per år. Måttet på energianvändning borde självklart i stället vara åtgång per boende person, per arbetsplats, barnomsorgsplats eller motsvarande.

Ett karikerat exempel men dock från verkligheten: En person som bor ensam i ett 150 kvm hus med den lägre förbrukningen gör av med 150*70 = 10500 kWh. En som bor i en fyra personers familj i en 80 kvm bostad med den högre förbrukningen gör av med 80*90/4 = 1 800 kWh!
Tekniska verken har en yta av c:a 40 kvm per anställd medan ett normalkontor har 15 – 20 kvm per anställd. Det innebär att det är enkelt att halvera energiåtgången per anställd i TV.
Staden har c:a 22 000 kvm skolor och 1 000 elever, dvs 22 kvm per elev. I den fastländska skolnormen sägs att ytan per elev skall vara 10 kvm korridorer och teknik, totalt 15 kvm per elev. Skillnaden är 7 kvm eller 500 – 600 kWh i energianvändning per elev.

Exemplen visar att det blir verkligt meningsfyllt att lägga pengar på lägre energianvändning per kvm först när man minimerat ytanvändningen.
Slutligen kan konstateras att det är långt ifrån en självklar sanning att en minskning av energiåtgången per kvm i nybyggnader är värt de pengar det kostar. De investeringarna gör i dagsläget mycket större nytta på andra energibesparande åtgärder i stadens fastighetsbestånd.
Lennart Isaksson, M