DELA

Energi, miljö och kärnkraft

Jordbävningen med åtföljande tsunami och kärnkraftsolycka i Japan har satt igång en ny debatt om kärnkraftens vara och icke vara. Olyckan har fått mycket omfattande och svåra konsekvenser och fortfarande vet man väl inte riktigt hur skadade reaktorerna är. Så mycket är säkert att omfattningen av olyckan är väsentligt mindre än Tjernobyl. Ingen har avlidit på grund av kärnkraftsolyckan, dödsoffren beror på skalvet och tsunamin. Det kanske mest spektakulära med olyckan är att fyra reaktorer samtidigt är drabbade vilket naturligtvis beror på att det var en yttre våldsam händelse som orsakat olyckan.

Olyckan aktualiserar frågan om energiproduktion globalt, speciellt elproduktion. Den absolut vanligaste elproduktionen sker i koleldade ångkraftverk. En ångpanna ger ånga till en ångturbin som driver en generator. Pannan kan också eldas med gas, vanligen naturgas, olja, avfall eller ved – flis. Ett kärnkraftverk är ett ångkraftverk där värmen alstras genom kärnklyvning i stället för genom förbränning. Vattenkraft är globalt sett inte så vanligt, det är inte så många av världens länder som har tillräckligt med vattendrag. Vindkraften växer snabbt men utgör fortfarande en mycket liten del av den totala elproduktionen. Sedan finns det solkraftverk och geotermisk kraftproduktion men fortfarande i försvinnande liten omfattning.

Kärnkraften är den energiform som upprör känslorna mest, alla miljöorganisationer går i taket när man talar om kärnkraft och folk i allmänhet associerar till atombomber och radioaktiv strålning. Jordens ca 440 kärnkraftverk producerar ungefär 17 % av jordens el. Vid normal drift är stråldosen från ett verk mindre än 0,01 millisievert (mSv) per år, för finska kraftverk anges 0,002 mSv. En flygning till USA ger ca 0,05 mSv och den kosmiska bakgrundsstrålningen är 1-2 mSv/år. Sedan tillkommer annan strålning från radon, röntgenundersökningar mm så den totala stråldosen för mänskor i Norden är ca 4 mSv/år. En farligt hög stråldos anses vara 1000 mSv. Mätning av radioaktivitet i luften från olyckan i Japan sker kontinuerligt i Sverige men den högsta dos den kan ge upphov till beräknas vara 0,0001 mSv. Strålningen är svår att mäta eftersom den är så mycket mindre än bakgrundsstrålningen.

Radioaktiv strålning kan ge cancer men det finns ingen säkert fastställd nivå där cancer uppstår. Bland överlevande från Hiroshima anges endast 10 % av cancerfallen ha orsakats av strålningen. I Tjernobyl dödades 28 personer av strålning i omedelbar anslutning till olyckan och insatserna i samband med den. Av 87 skadade uppges fyra ha fått cancer och två leukemi. Den sköldkörtelcancer som förekom efter Tjernobyl gav bara 1 % dödsfall och den hade kunnat undvikas helt genom bättre agerande från myndigheterna.

Bland kritiken mot kärnkraft anges illa skött gruvdrift, illa skött bränslehantering som i Sellafield (Windscale) och den svåra frågan om hantering av utbränt kärnbränsle. Många kopplar också ihop kärnkraft med kärnvapen och tror att ett kärnkraftverk kan explodera som en atombomb. Det är inte tekniskt och fysikaliskt möjligt. De explosioner som inträffat är vätgasexplosioner. Olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl berodde på den mänskliga faktorn, i Fukushima på en naturkatastrof. Endast Tjernobylolyckan krävde dödsoffer men idag lever fortfarande folk inom den förbjudna zonen utan påtagliga hälsoeffekter och djurlivet är rikt.

All elproduktion har miljöeffekter. Hur ser det ut med andra energislag? Vi kan börja med det som anses mest miljövänligt, vattenkraft. Vattenkraft kräver stora vattenmagasin, som innebär att stora arealer mark läggs under vatten. Den skog som dränks, ger under mycket lång tid ifrån sig metangas. Dammarna innebär allvarliga problem för reproduktionen av framförallt lax och ål. Genom laxtrappor försöker man ge fisken en väg förbi kraftverket men på väg mot havet sugs fisken ofta in i turbinerna. Det har också inträffat dammolyckor, i november brast en mindre kraftverksdamm i Skåne, som tur var utan personskador. Men 1975 skedde en svår damolycka i Kina då en rad dammar brast. 26 000 dog direkt och 145 000 av diverse följdverkningar från olyckan. 1976 rasade en damm i USA när Idaho Falls. Tack vare att raset inträffade dagtid hann man evakuera befolkningen i städer nedströms och bara 14 omkom. Energin som utlöstes anses motsvara tio Hiroshima – bomber och flodvågen uppges ha varit den största i USA sedan istiden. 1979 kollapsade en damm i Indien och 2500 omkom. Det var bara några exempel.

Den vanligaste formen av elproduktion sker med koleldade kraftverk. Naturgas används i ökad omfattning och står för mer än 21 % av produktionen. Det är det renaste fossila bränslet, alltså mi nst utsläpp av skadliga ämnen. Oljan innehåller svavel och ger upphov till skadliga partiklar, speciellt vid förbränning i motorer men används bara i ca 5 % av kraftverken. Bara fartygstrafiken inom Europa uppskattas ge upphov till mellan 15 000 och 60 000 dödsfall genom luftföroreningar. Moderna kraftverk har rökgasrening men det tar inte bort allt.

Kolkraftverk som är den vanligaste formen för elproduktion, 41 %, släpper ut både radioaktivitet och dioxiner förutom stoft. Jag bodde i många år nära Barsebäcks kärnkraftverk och hade ofta ärende in på området. Någon radioaktivitet var inte mätbar och verket försörjde hela Köpenhamnsområdet med el. När första reaktorn stängdes fick danskarna starta upp sina kolkraftverk. Resultatet var påtagligt, man kunde se en gul dimma över Köpenhamn och på bilars lack fastnade ett svart stoft som var svårt att få bort. Stängningen resulterar statistiskt i ca 150 dödsfall per år genom ökade luftföroreningar. I Kina beräknas ca 400 0 00 mänskor dö årligen av rök från kolkraft och omkring 3000 gruvarbetare dör i gruvolyckor. I snitt tycks man kunna räkna med ett dödsfall per 5 MW kolkraft. Radioaktivitet ja, kol innehåller radioaktiva isotoper som ger upphov till strålning, mycket mer än ett kärnkraftverk!

Olja är kanske lite bättre än kol vad gäller dödsfall men speciellt oljetransporter och oljeutvinning till havs ställer historiskt till enorma miljökatastrofer med jämna mellanrum. Regelbundet inträffar också dödsfall bland oljearbetare. Situationen för befolkning och arbetare vid oljefält i Afrika är skrämmande, oljebolagen tar ingen hänsyn till vare sig miljö eller mänskor. Konsekvenserna av en katastrof som Deep Water Horizon i Mexikanska Gulfen blev 11 döda och enorma skador på natur och havsmiljö. Egentligen vet man inte vad konsekvenserna blir i havet vid en oljeolycka. Vi vet i alla fall att livet i haven minskar katastrofalt, ca 80 % sedan Costeau började sina undersökningar, nästan ute slutande genom mänsklig inverkan. En total kollaps påverkar livsmedelsförsörjningen för jordens befolkning. Trots det är det rusning till oljekällor i Arktis där en olycka skulle bli helt ohanterlig genom all is och stormar.

Sedan har vi förnyelsebara energislag (förutom vattenkraft). Det är framförallt vindkraften men också solenergi och kraftverk eldade med biobränsle. Vindkraften är idag den dominerande alternativa energikällan och står för ca 2 % av elproduktionen och ökar snabbt. Solenergi används mest till uppvärmning och ytterst lite till elproduktion. Nackdelarna med vindkraft är flera. Ett vindkraftverk ger i genomsnitt bara 1/3 av sin märkeffekt. För att få 1 MW el måste man bygga ett kraftverk på 3 MW. Eftersom el måste produceras i samma takt som den konsumeras måste det hela tiden finnas en annan typ av kraftverk, vatten, kol/olja eller kärnkraft som reglerar produktionen då vinden inte är konstant och därmed inte heller vindkraftens el. Dessutom så bl ir det ingen el från ett vindkraftverk då det är vindstilla. För varje vindkraftverk måste det alltså finnas backup från annan kraftkälla. Vindkraften är dyr, den är helt beroende av subventioner vilket diskussionerna om inmatningstariffer tydligt visat. I förhållande till producerad energimängd kräver vindkraften enorma ytor. Vindkraften ger upphov till buller och anses kunna störa djur- och fågellivet speciellt vid lokalisering i orörd natur. Om kärnkraften ersätts med vindkraft kommer man att få strömavbrott vid vindstilla, hur många accepterar det?

Jag har här försökt göra en faktasammanställning baserad på officiella sidor på Internet. Man kan fråga varför organisationer som Ålands natur och miljö och många andra sprider helt felaktig skräckpropaganda kring kärnkraftens farlighet. Några uppgifter om att Östersjön är världens mest radioaktiva hav har jag inte hittat och också om det är sant ligger strålningen fortfarande långt under bakgrundsstrålningen. Att Östersjön är bland de mest förorenade haven är en annan sak. PCB och dioxiner förekommer fortfarande i höga halter i Östersjöfisk. Kanske från polsk och tysk kolkraft? Kanske cancerfallen på Åland beror på många rökare och luftföroreningar från båt- och biltrafik? Varför står så ofta dieselbilar och går på tomgång? Det ger de mest cancerogena avgaserna!

Skall man välja att skrota den energiform som enligt alla sammanställningar jag funnit gett det minsta antalet dödsfall trots tre olyckor eller skall man skrota den energiform som kontinuerligt tar livet av hundratusentals mänskor årligen redan vid normal drift? Mänskan är totalt irrationell och fakta får sällan någon påverkan på hennes ställningstagande.
Men det kanske finns något helt nytt på kommande. Som Pär Scott så riktigt nämnt har kanske italienaren Andrea Rossi kommit på en helt revolutionerande energiform. Låt oss hoppas att det fungerar också i större skala.
Jan Grönstrand