En trade dömd att misslyckas
Regeringen Thörnroos beslöt den 21 december att rikta ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet och betona att Åland åter var i utgångsnivån med anledning av planerade begränsningar av restaurangers öppethållningstider i Finland. Landskapsregeringen framhöll att de åländska restaurangernas öppethållningstider inte skulle begränsas.
Att landskapsregeringen var väl medveten om att riskerna var höga bekräftar landskapsläkarens utlåtanden och att man samtidigt beslöt att återinföra ansiktsmasker på offentliga tillställningar inomhus. Att Veronica Thörnroos i en intervju den 30 december påstår att inget kunde göras proaktivt med hänvisningar till lagar och handlingsplaner är inget annat än en efterhandskonstruktion. Ett aktivt beslut låg bakom utlåtandet till social- och hälsovårdsministeriet. Det kunde ha lämnats ogjort till ålänningarnas väl och gagn.
Framgångsrika kapitalförvaltare och traders vet att riskhantering är första prioritet. Innan en position tas i marknaden uppskattas först vilken förlust positionen kan resultera i. I vissa fall begränsas den maximala förlustrisken genom en så kallad stop-loss, det vill säga positionen stängs vid en på förhand uppgjord prisnivå.
Därefter skattas risken för förlust respektive vinst och till sist den potentiella vinstens storlek. Ofta tas position först då förväntad vinst i förhållande till potentiellförlust med beaktande av sannolikheter har en kvot på minst 2:1. Då generar man en god vinst även om man har fel i 50 procent av fallen. Om uppsidan är mindre än ned sidan tas ingen position.
I fallet åländsk pandemihantering inför julhelgen var förutsättningarna följande: Risken för en omfattande smittspridning var hög med anledning av ett stort antal hemvändare från regioner med hög spridning av omikron-varianten. Mot bättre vetande uttryckte sig lantrådet att hon ”hoppades” och var ”optimistisk” att hennes bet på öppna krogar skulle vara framgångsrikt. Hon försummade därmed riskanalysen och effekten av ett superspridar-event.
Uppsidan om hennes chansning hade lyckats var begränsad ekonomiskt och koncentrerad till ett fåtal näringsidkare inom restaurangbranschen och några hundratals ungdomars tillfälliga festglädje. Nedsidans faktiska storlek är än så länge okänd men sannolikt klart större än uppsidan med hänsyn tagen till mänskligt lidande och ekonomisk inverkan på övrigt näringsliv av den smittexplosion vi nu upplever.
Senast den 23 december, när det framkommit 12 nya smittofall, borde lantrådet ha utlöst stop-lossen och stoppat traden som uppenbarligen var på väg att misslyckas. Att hon istället lät förlusten löpa och skyller på handlingsplaner och lagar vittnar om synnerligen dåligt omdöme och oförmåga till att bedöma risk och ta ansvar.
”INVESTERAREN”
