En saluhall i Mariehamn
Konsumenterna längtar efter redig och frisk mat! Miljöhänsyn, livskvalitet och hälsa förutsätter att råvarorna är producerade under etiska och rättvisa förhållanden, inte extremt fabricerade samt innehåller inte onödiga tillsatsämnen och är fria från skadliga främmande ämnen. I stället kan färska råvaror och naturliga matlagningsmetoder ge oss smakliga och njutbara måltider.
Pengarna styr dagens maximalt effektiviserad jordbruk, kemikaliserad livsmedelsindustri och monopoliserad daglivaruhandel. Konventionella odlingsmetoder med konstgödsel och bekämpningsmedel skadar miljön och lämnar rester i livsmedlen. Livsmedelsindustrin använder flertal onödiga tillsatsämnen, vilka identifieras med E-koder, för att förbättra konsistensen, smaken, färgen och vem vet vad. Livsmedelshandeln har koncentrerat i vårt land i den graden att S-gruppen och K-gruppen tillsammans har 80 % av marknaden. Sänkt matmoms rann från konsumenternas plånböcker till handelns kassakistor.
Vi kan dock ändra detta! Åland är ett ypperligt ställe för att få till stånd ett ekologiskt och sund livsmedelskluster. Småskalighet är också en styrka! Vi konsumenter kan ställa krav till aktörer i livsmedelskedjan och i butiken prioritera och handla de varor som vi vill ha. Som ett ypperligt exempel har kampanjen i nätet ”Vad åt ditt barn idag i skolan?”, som arrangerades av två mammor i Helsingfors, fått skolmattillverkaren Palmia Catering-bolaget lova att slopa natriumglutamatet i hösten 2011 och senare andra tillsatsämnen. Deras potatismos innehåller 18 olika råvaror, av vilka sex är ämnen betecknade med E-koder. Vanlig potatismos gör man av potatis, mjölk smör och en nypa salt. Esbo stad har också slutat med E 621, natriumglutamat, i skolbespisningen.
Det finns ett realistiskt hopp att landskapsregeringen agerar efter sommaren för GMO-fritt Åland. Nästa, naturliga steg är att i allt större omfattning börja konvertera vårt jordbruk till ekologisk produktionssätt. Det tar tre år att komma från den konventionella odlingen till den ekologiska och med köttproduktionen rätt år. Sedan blir det enklare för våra förädlingsindustrier; mejeriet, slakteriet och fiskförädlingsanläggningarna, producera och marknadsföra ekologiska produkter. På gårdarna har direktförädlingen och -försäljningen av gårdens egna produkter visat sig överallt att bli en succé och i många fall en verklig livlina för gården i fråga.
För handelns del kan man konstatera att det har det cirkulerat ipå nätet förslag och åsikter om att få en saluhall till Mariehamn. I saluhallen kunde odlarna och småtillverkarna av matprodukter, bland annat hembagerierna, sälja direkt till konsumenterna året om. Helst kunde man bygga centralt, dit kunderna kan komma lätt till och med utan bil, en saluhall förslagsvis vid bussplan och i samband med det blivande bygget av bussterminalen. Samtliga berörda parter; Mariehamns stad, landskapsregeringen och näringslivet skulle förverkliga projektet. Ett köpställe med prägel av ekologiska, miljövänliga, hälsosamma och närproducerade färskvaror torde även locka hit en del turister.
Rauli Lehtinen
pensionerad livsmedelshygieniker
