En politik på grund
Diskussionsvågorna går höga efter valet. Hur kunde det gå så? Hur kan nära nog var femte väljare i Finland anse att sant finska värden hotas av invandring, globalisering, mångkultur och diversitet?
Vilka värden är då dessa äktfinska? Endast fragment av det fantastiska utbud av möjliga musikformer, konstformer, livsformer.
Om man skall dra några slutsatser av de mångas proteströst mot de tidigare regerande partiernas kvalmiga utslätning och opportunism så kunde det vara dessa: Grundskolans och gymnasietidens värdegrundsutbildning är en försumbar faktor när det är dags att rösta.
”Jag vill ha min bastukultur, min Kalevala, min Runeberg, min Edelfeldt och min Sibelius. Jag vill kunna dränka mina helger i koskenkorva och hembränt. Allt ska va som det var förr. Jag vill slippa leva nära eller ens behöva se alla som vill nåt annat, mer begär jag inte. Och jag skall inte behöva betala skatt för att andra skall ha annan kultur, ett annat liv än mitt eget.”
Men det är inte sannolikt att ställningstagandet ens är så genomtänkt. Snarare har en väsentlig del av dem som röstat så där gjort det av det mest graverande skälet av alla: de begriper inte längre vad det är för skillnad mellan de andra partierna och har därför röstat på det som förefaller att kunna ge dem vad de vill ha: tillfredställelse av basala egna behov och ett plåster på den sargade självbilden. Alla som ger de som anser sig kuvade och undertryckta mod att vara stolta vinner kortsiktigt när den övriga politiken är ett rörigt vakuum utan konsekvent heder i det politiska arbetet, utan tydliga skillnader eller begripbara och konkreta lösningar.
De demokratiska värderingar som är förmål för deklarationer och högtravande utspel går alla förr eller senare på grund på denna grynna: den enda politik som den normalskolbildade människan har är: ”Ge mig vad jag vill ha och låt mig vara i fred.”
Det säger en del om sambandet mellan retoriken och teorin och vad som i slutändan faktiskt är integrerade förhållningssätt.
Det är kanske ändå inte så illa: hela 80% röstade ännu inte på det viset.
Men det kan vara en högst bedräglig och tillfällig lättnad om vi andra inte lär oss läxan: Renhårigare ideologi och konkretare svar på väsentliga gemensamma frågor
Björn Donobauer
