En oljetankerolycka kan hända i morgon
Infrastrukturminister Veronica Thörnroos har varit duktig med att börja åtgärda det undermåliga oljeskyddet på Åland. Landskapet har inte ens äskat medel från Finlands Oljeskyddsfond på åtta år förrän nu. En olycka till havs med en stor oljetanker kan hända i morgon!
Om oljan läcker ut till havet och får sprida sig, orsakas katastrofala följder till havets bottnar och kustområden. Havsmiljön, faunan och floran, blir skadade för årtionden likväl som estetiska- och rekreationsvärden. Under 2013 passerade väster om Åland 14 433 fartyg, varav 11% var tankerfartyg.
Landskapet äskade oljeskyddsmaterial för över två miljoner euro från Oljeskyddsfonden och beviljades drygt 70%. Landskapet finansierar själv från budgeterade medel 631 000 euro. Inköp av oljelänsar och en pråm erhåller 100% stöd och en kran till m/s Svärtan 50%.
Samtidigt förhandlar landskapet med de två kommunala räddningstjänster, Räddningsverket i Mariehamn och Räddningsområde Ålands landskommuner, om delat ansvar i oljeskyddsplanen. Landskapets oljeskyddsplan från år 2000 ska revideras.
Förrän oljeskyddet på Åland blir från “undermåligt” till “hyggligt tror minister Veronica Thörnroos behövs hela två år. Det känns som en alldeles för lång tid! Räddningstjänsten hos oss borde nå en sammanslagning.
I juni fick vi också information om planeringen av skyddshamnar till Åland. Trafikverket i Finland har utrett frågan även för Ålands del och bett om ett svar. Handlingen är hemligstämplad både i riket och på Åland. En orsak till skyddshamnar är otvivelaktigt olyckorna som drabbar tankfartyg.
Man styr hellre det läckande tankern till ett skyddat hamn där oljan inte kan sprida sig till stora och svårhanterade arealer. Hamnarnas placering är givetvis en känslig fråga för boende och sommarstugeägare i närheten samt för respektive kommuner.
I riket bereder man nu också nya anvisningar för att förbättra de frivilliga insatser vid oljeolyckor. Räddningsväsendets centralorganisation i Finland (Spek) ska skapa en ny mall för samarbete mellan myndigheter och frivilliga. I världen och här hemma har man upptäckt brister, så att till och med i vissa fall kan det bli mera skada än nytta att ha dålig beredskap och organisation vid oljeolyckor och -saneringar.
Målsättningen är att få med flera organisationer: Röda Korset, WWF Finland, Frivillig Sjöräddning, Frivillig Räddningstjänst med mera. Det strävas till en enda oljeskyddschef för samtliga frivilliga, så att när larmet går, startar arbetet med en gång hos alla parter. Frivilliga behövs inte enbart på själva saneringen, men också på administration samt stödfunktioner och allmän service. Spek planerar utbildning för frivilliga och man får information och kan anmäla sig på nätet www.spek.fi/oljyntorjunta.
Frågan till infrastrukturminister Veronica Thörnroos lyder ifall ålänningar kan anmäla sig till den finska frivilliga-kåren eller om Åland kommer att ha en egen organisation. Detta har även en viss anknytning till Ålands demilitariserade status, ty vid större saneringsarbeten har man ofta på plats värnpliktiga som resurs.
Rauli Lehtinen
Miljöaktivist vid Östersjön
liberal lagtingskandidat
