DELA

En nödvändig rapport

Landskapsregeringens arbetsgrupp har kommit med en mängd förslag kring hur 11 miljoner euro kunde sparas inom den kommunala sektorn genom förändringar i serviceutbudet. Det är en nödvändig rapport då det alltid är hälsosamt att jämföra sig med omvärlden och se hur kostnadsnivåerna förändrats eller står sig i relation till andra. Arbetsgruppens arbete är viktigt trots att slutresultatet är politiskt obekvämt. Att landskapsregeringen sedan har en arbetsgrupp gällande fast förbindelse till Föglö som är parlamentarisk i syfte att nå långsiktiga överenskommelser, men valde att frångå parlamentarismen i denna arbetsgrupp, känns givetvis märkligt.

Uppfriskande att även arbetsgruppen anser vår offentliga sektor för stor. Att det börjar gro en klok insikt i att Åland under lång tid valt att lösa problem genom fler anställningar framför att digitalisera, samordna, effektivera och prioritera för att öka produktiviteten. Positivt att även behovet av konkurrensutsättningar för att förbättra den privata arbetsmarknaden och samtidigt minska det offentliga budgetslitaget lyfts. Det finns ingen genväg för att balansera den offentliga ekonomin. Prioriteringar och obekväma beslut måste till, men avståndet från arbetsgruppens förslag till politisk verkstad är långt. Med tanke på hur landskapsregeringen och dess stödpartier gått i vulgär polemik när balanseringsåtgärder och reformer debatterats, känns arbetsgruppens rapport som ett välkomnande stöd. Det är alltid enkelt att politiskt prata om behovet av att spara, men ofta landar det i urvattnade kompromisser eller segdragna utredningar utan deadline. Speciellt när det ständigt finns ett kommande val att positionera sig inför.

 

Det som dock skaver är landskapsregeringens uppdrag till arbetsgruppen. Den uttryckliga ordern om att inte utreda inbesparingsförslag via kommunsammanslagningar. Att inte ge arbetsgruppen fullt mandat visar att landskapsregeringen inte är ärligt intresserade av att trygga välfärden genom kostnadseffektiva lösningar. Att balansera vår offentliga ekonomi kräver en mängd åtgärder och då finns ingen plats för heliga kor.

Arbetsgruppens förslag som slutligen realiseras kan i praktiken minska underskottet med 20 procent, därför borde en reform som i sig själv kunde ge stora rationaliseringsvinster, förhöjd kvalitet inom serviceutbudet och sänkt administration inte få lämnas obeaktad. Det här visar att de egna politiska karriärerna är viktigare än att bedriva en objektiv politik. Även om landskapsregeringen tror frivilliga sammanslagningar kommer att lösa dagens problem, borde kommunerna getts möjlighet att förhålla sig till de fördelar sammanslagningar faktiskt ger, speciellt i ljuset av vad alternativen är.

 

Jag ser inte rapporten som ett ideologiskt manifest, mer som ett klargörande dokument om att vi står på en väldigt hög nivå gentemot våra grannländer. Att finansiera den åländska välfärden med lånade pengar är för mig inget alternativ. Därför ser jag rapporten som ett bra underlag i det balanseringsarbete som borde ha börjat redan igår.

JOHN HOLMBERG (Lib)

LAGTINGSLEDAMOT