En naturskövlande kortrutt
Del 1. I början av maj i år gav vi besked om alternativ till kortrutten. Vi sade att det kortruttsmeddelande som landskapsregeringen hade givit till lagtinget inte är förenligt med den hållbarhetsagenda som hade manifesterats den 23.9.2016. Meddelandet bygger på en alltför ålderstigen information.
I meddelandet flyttas skärgårdstrafiken mer och mer i land på tidigare orörda land- och vattenområden. Kortruttsmeddelandet anger att det byggs helt nya broar, vägbankar, hamnanläggningar och vägar i en tidigare orörd natur. Majoriteten i lagtingets finans- och näringsutskott, och följaktligen en majoritet i lagtinget, valde mot bättre vetande att låna upp fyrtio miljoner euro för att börja en gigantisk naturskövling med start i Föglö.
Vi sade att meddelandets trafiksystem är helt föråldrat och utgör en trafik för bilar. Samtidigt som vi vet att redan inom överskådlig tid ändrar det landbaserade transportsystemet till autonoma fordon, som det är helt meningslöst att transportera sjövägen.
Vi hävdade att det tekniksprång som pågår redan ger fullgoda möjligheter att ersätta dagens fossilbränsledrivna tonnage med alternativ. Redan idag finns den batteridrivna höghastighetsfärjan BB Green, som kan köra trettio knop och med den hastigheten är det fullständigt onödigt att istället flytta upp sjötrafiken på land.
På försommaren valdes BB Green, som byggts i Riga, till vinnare vid Electric & Hybrid Marine World Expo Conference i Amsterdam.
Med batteridrivna höghastighetsfärjor kan t.ex. kumlingebor pendla till faståland på jobb, eller omvänt kan fastålänningar åka till Kumlinge på jobb. Med definitionen av kortrutt, den sträcka en person kan färdas på en timme, kan dagens fossilbränslefärjefart med maxfarten 11 knop ändras till batteridriven höghastighetsdrift 30 knop, och då öka den timslånga färdade sträckan från 20,4 kilometer till 55,6 kilometer, på miljöns villkor.
Under den förra mandatperioden satte landskapsregeringen sprätt på 2,3 miljoner euro i kortruttsprojektet. Pengarna gick i huvudsak till konsulter i Stockholm. Landskapsregeringen använde också 400 000 euro för tunnelutredning. Nu fortsätter dagens landskapsregering späda på penningslöseriet för ett kortruttsprojekt som är helt huvudlöst.
I slutet av augusti i år gav landskapsregeringen till lagtinget sitt förslag till klimatstrategi. Inte heller i detta meddelande har landskapsregeringen förstått att landskapet har ett eget ansvar i klimatfrågan.- I landskapsregeringens förslag till klimatstrategi ställs överhuvudtaget inte några som helst krav.
Landskapsregeringen valde lånefinansierad uppstart i en tilläggsbudget, utan att beakta vad som hade beslutats om hållbarhet i den ordinarie landskapsbudgeten. Inte heller klimatstrategin är förenlig med den ordinarie budgetens hållbarhetsställningstaganden.
Istället för att med lånade pengar skövla naturen kunde landskapsregeringen elektrifiera linfärjorna, bygga batteridrivna höghastighetsfärjor för persontransporter och något isgående godstransportfartyg.
Kökarbor och Sottungabor har insett att landskapsregeringens naturskövlande kortruttspolitik förstärker avfolkningen av skärgården. Uppstarten av kortruttsprojektet tar pengar från det egentliga behovet, en förnyelse av landskapets fartygsflotta.
När kommer landskapsregeringen att inse vad den gör? I vårt följande inlägg visar vi konkreta alternativ.
Obunden Samlings styrelse
