En investering i förstörd miljö
Landskapsregeringen fortsätter envetet sin planering för kortrutt och miljöförstöring på Västra Föglö. I skärgårdskommunerna och bland oppositionspartierna har man insett att kortrutten inte kommer att ge några som helst förbättringar i förbindelserna för resenärerna.
Kortruttsprojektet är bland det mest ogenomtänkta man kan föreställa sig. Det innebär svåra ingrepp i miljön och kommer inte att ge några tidsvinster, tvärtom kommer man att få ökade restider utom direkt till Föglö. Den planerade investeringen på 40 miljoner gäller bara västra Föglö. Den investeringen skulle korta Skarvens körtid med 10–15 minuter. Kostnadsbesparingen blir minskad bränsleförbrukning för cirka 200 – 300 tusen euro per år – men om man måste öka turtätheten? Då blir det ingen inbesparing. Kapitalkostnaden för 40 miljoner under 40 år blir ca 1,5 miljoner per år. Var är vinsten?
Men planerna omfattar också östra Föglö och Sottunga, annars är hela idén totalt meningslös. Investeringarna stiger då med omkring 25 miljoner för nya vägar och hamnar på Sottunga och östra Föglö. Den totala kapitalkostnaderna för investeringarna blir minst 2,4 miljoner per år i 40 års tid. Inbesparingarna i kortare körtid för färjorna blir cirka en halv miljon! Var är vinsten? Ökade kostnader för väg- och brounderhåll har man inte alls beaktat, de kommer att uppgå till omkring 450 000. Det blir nästan lika mycket som inbesparingarna på färjorna men göms naturligtvis under en annan budgetpost liksom kapitalkostnaderna.
I kortruttsplanerna förespeglas att restiderna förkortas. En enkel analys visar att med fullt utbyggd kortrutt över Föglö så kan man i bästa fall spara 10 minuter till Kökar. Till Sottunga ökar restiden minst 5 minuter och mellan Kökar och Sottunga ökar tiden med mer än en timme! Hur har landskapsregeringen tänkt sig att lösa logistiken för de icke bilburna resenärerna som skall till Kökar och Sottunga? Det blir i det närmaste omöjligt för dem att komma längre än till Föglö. Skall man upprätta ett dyrt bussnät? Det blir ändå en logistisk mardröm att få det att fungera utan timslånga väntetider för de resande. Sådant har överhuvudtaget inte studerats.
Miljömässigt är kortrutten en katastrof. Väglagen 2008 Nr 59, 1:a kapitlet 7§, förbjuder uttryckligen vägbyggen ”om den kan åstadkomma betydande förstörelse i naturen, beskär kulturvärden i miljön eller på annat sätt i avsevärd mån kränker allmänt intresse.” Slutsatsen borde vara given, projektet skall stoppas både av miljöskäl, ekonomiska skäl och för att det inte medför någon som helst förbättring av trafiken.
Det enda vettiga landskapsregeringen hittills kommit fram med är planerna på en ny eldriven flakfärja, som kan ersätta den bränsleslukande Skarven. Det är också skrämmande att läsa att man bränt två miljoner euro på planeringen hittills utan att för den skull ha gjort någon vettig undersökning. Dessa miljoner hade kunnat användas till konvertering av ett par linfärjor till eldrift, det hade omedelbart gett effekt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Jan Grönstrand
