En gemensam räddningsmyndighet
Först, den frivilliga brandkåren är en omistlig del av vårt brand- och räddningsväsende. Insatsen och arbetet som görs av hundratals frivilliga går inte att mäta i pengar. Det har för oss alla blivit speciellt påtagligt under förra sommarens torka med påföljande skogsbränder samt efter stormen Alfrida. Bildandet av en gemensam räddningsmyndighet berör inte den operativa verksamheten. Den blir kvar hos kommunerna.
Sedan, 2007 trädde en ny räddningslag i kraft med syftet att modernisera lagstiftningen samt att skapa en gemensam räddningsmyndighet för hela Åland.
Kommunerna skulle då inom tre år presentera en gemensam plan och ett resultat. Det är fortfarande ogjort.
En gemensam organisation ger större utrymme för specialisering och genom en utvidgad samordning kan olika uppgifter skötas mer ändamålsenligt.
Lagtolkningsproblem och skiljaktigheter i tolkning och tillämpning av olika bestämmelser minimeras. Myndighetsutövning ifråga om tillståndsgivning och inspektionsverksamhet förenhetligas. Det finns ekonomiska och administrativa fördelar med en myndighet, t.ex. undviker man dubbelarbete. Det finns ytterligare fördelar när det gäller informationsgången och kompetens- och teknikutvecklingen i en gemensam myndighet. Ledningssystemet kan organiseras så rationellt som möjligt så att olika typer av faror kan förebyggas och vid katastrofsituationer av olika slag bör det finns en ledning och klara direktiv som gäller.
En gemensam räddningsmyndighet förordas och välkomnas av undertecknad samt alarmmästaren, polismästaren, sjöbevakningschefen och klinikchefen på akuten. Jag hoppas att vi med gemensamma krafter kommer i mål den här gången.
Katrin Sjögren , lantråd OCH vice ordförande i samrådsdelegationen för beredskapsärenden
