DELA

En expansiv finanspolitik skapar långsiktig tillväxt och ökar konsumtionen

Under lagtingets frågestund den 14 april fick finansminister Roger Höglund (C) en fråga om ekonomi. Den handlade om vilka långsiktiga mål som regeringen har för landskapets ekonomi och hur tänker sig regeringen uppnå dessa?

Finansministern svarade först spontant att målet är en budget i balans men i samma stund tog han tillbaka svaret och konstaterade att det inte var möjligt. Därefter växlade han spår och pratade om att full sysselsättning och framgångrika företag som betalar skatt. Efter det följde en utläggning om inbesparingar för att minska lanskapets utgifter med två procent. Några detaljer saknas säkert i denna återgivning av svaret men så här uppfattade jag det i stort.

Svaret avslöjar att finansministern inte skiljer på budgetpolitik och finanspolitik. Frågan kvarstår därför vilka är regeringens ekonomiska mål. I budgetpolitiken fokuserar regeringen på en budget i balans. En budget som helst ska ge ett överskott. I finanspolitiken handlar det om att stimulera ekonomin med investeringar och transfereringar för att öka den ekonomiska tillväxten. Lyckas man med det ökar skatteintäkterna och näringslivet får en skjuts framåt.

Höglund vill ha full sysselsättning och lönsamma företag. De åtgärder han aviserar är knappast den rätta medicinen. Tvärtom. Ska antalet anställda inom offentlig sektor reduceras i någon större omfattning försämras servicen och kommunerna får större utgifter för att försörja de arbetslösa. Försämras den offentliga servicen riskerar vi att förlora de som nu vill flytta till Åland. De inflyttade värderar högt att vi bland annat har bra dagis, skolor och hälso- och sjukvård. Höglunds operation kan möjligen lyckas i den bemärkelsen att de offentliga utgifterna hålls nere men samtidigt är risken stor att patienten dör.

 

Problemet med Höglunds politik är att den åtminstone delvis har rätt mål men fel medel. Sparekonomen Martin Paasi skriver i HBL 30.3 om hur Finland kan investera i tillväxt. Han skriver om investeringar och utbildad arbetskraft. Han ser inte några stora risker med att staten lånar för att stimulera. Hans slutkläm lyder så här: ”Skuld är inte dåligt. Det är vad vi använder den till som är avgörande”. Edvard Johansson skriver i TÅ 15.4. om Joe Bidens offensiva ekonomiska politik. Den utgår ifrån politiska behov i landet. Man förverkligar politiken med lån och skattehöjningar. Amerika och Åland är långt ifrån jämförbara. Vi måste dock inse att den grundläggande ekonomiska strategin världen över just nu är att stimulera ekonomin för att öka konsumtionen och tillväxten utan att drastiskt försämra den offentliga servicen.

 

I en nyligen utförd undersökning på uppdrag av JHL framgår det att finländarna vill att det offentliga står för den grundläggande servicen och välfärden. Finländarna vill också betala skatt för att få trygg hälso- och sjukvård, utbildning på alla nivåer, kommunala motionsanläggningar och mycket mer. Det troliga är att ålänningarna tycker samma som finländarna i dessa avseenden. Regeringen Thörnroos kommer att dra det kortaste strået om man inte hittar smartare ekonomiska lösningar än det som Höglund svamlade om under frågestunden. Mera mod, fantasi och kreativitet behövs. Och det skadar inte att snegla på hur man gör på andra ställen. Det skulle överraska om resten av världen är dummare än vi.

 

BARBRO SUNDBACK (S)