En effektiv förvaltning
Jörgen Erlund skriver i en insändare den 25 augusti 2009 att landskapet misshushållar med landskapsmedel. Som bevis för sitt påstående använder Erlund landskapsregeringens kansliavdelning.
Jag vill inledningsvis bemöta Erlunds kritik beträffande tjänsten som personalchef. Under flera år har både arbetsgivaren och de fackliga organisationerna efterlyst en resursförstärkning på avtals- och personalområdet. Behovet är påkallat av det stora reformbehovet på avtalsområdet och för att kunna bedriva en bättre personalpolitik. Dessutom måste vi hantera många kommande pensionsavgångar samt de åtgärder som föranleds av landskapets ekonomiska situation.
I landskapets första tilläggsbudget för år 2009 föreslås en större omorganisation av kansliavdelningen i syfte att göra verksamheten effektivare och att spara skattemedel. Ekonomiskt svåra tider är ofta en bra tidpunkt för strukturella förändringar. Avdelningen förändras i syfte att bättre fungera som stöd för förvaltningen och den politiska ledningen. Förändringen innebär att en serviceenhet bildas för att ge bättre service åt allmänheten.
En enhet för kommunikation och externa kontakter bildas för att höja kvaliteten i förvaltningens interna och externa kommunikation. Detta är en mycket viktig förebyggande och kostnadsbesparande åtgärd. Slutligen bildas även en rättsserviceenhet med syfte att höja den juridiska kompetensen inom förvaltningen. En åtgärd som i förlängningen allmänt höjer rättssäkerheten till gagn för allmänheten.
Genom de beskrivna förändringarna minskas samtidigt antalet tjänster vid kansliavdelningen. Fem ordinarie tjänster dras in och en tillfällig tjänst avslutas. Reformen medför att endast en ny tjänst inrättas, det vill säga tjänsten som kommunikationschef. Ekonomiskt medför åtgärderna en inbesparing netto med drygt 165.000 euro årligen. Utöver dessa åtgärder har kansliavdelningen för tillfället ytterligare två ordinarie tjänster vakanta.
De beskrivna åtgärderna är möjliga att genomföra tack vara kansliavdelningens mycket ambitiösa och kompetenta personal. Det handlar inte om att, som Erlund uttrycker det, ”bygga upp en mäktig (och välavlönad) stab kring sig själv”, utan att förändra förvaltningen så att den bättre svara mot dagens krav på öppenhet och service.
Avslutningsvis vill jag kommentera Erlunds uppmaning att ”banta” landskapets allmänna förvaltning. Till den allmänna förvaltningen hör cirka 190 tjänstemän, det vill säga anställda som arbetar i självstyrelsegården. Siffran ska ställas i relation till totalt drygt 1.800 tjänster inom hela landskapsförvaltningen. Självklart ska rationaliseringar göras inom den allmänna förvaltningen. Det finns dock en gräns för nedskärningar i antalet tjänstemän för att lagstiftningsarbetet, tillsynsverksamheten och verksamhetsstödet till det politiska arbetet ska fungera. Om större besparingar sk a genomföras måste därför åtgärder vidtas inom hela landskapsförvaltningen.
Arne Selander
Förvaltningschef vid Ålands landskapsregering
